Tjejjouren kritiska till försäkringsbolaget If

If menar att de inte gör det för att tjäna pengar utan för att de vill ha ett tryggare samhälle.
- Det är alltid någon som tjänar på att vi är rädda, säger Frida Larsson som bland annat har jobbat som samtalsledare i Ellen-projektet för Rädda Barnen. Ett projekt som handlar om att bilda samtalsgrupper med tjejer i årskurs åtta.
- Vi undrade om de försökte sälja försäkringar mot våldtäkter, säger Sara Mühling på tjejjouren i Norrköping.

Ej försäkrad i hem
De flesta som utsätts för misshandel och våldtäkt gör det inte när de går hem på kvällen. De flesta som misshandlas gör det av någon de känner i hemmet. Och om du blir misshandlad hemma finns det ingen försäkring som täcker det
- Det skrevs om det för ett år sedan när försäkringsbolagen bestämde sig för att göra ett undantag i överfallsskyddet. Kanske menar de att det inte finns några vittnen som kan styrka vad som hänt, säger Sara och Frida.
Ett av försäkringsbolagen menar att man inte vill betala ut pengar om man bor tillsammans med gärningsmannen. Då kan ju den som misshandlar få del av pengarna.

Mer rädd
På If säger man att man valt att göra den här undersökningen för att få ett tryggare samhälle.
Sara berättar att hon har blivit mer rädd med åren, men om det beror på att den verkliga faran ökat eller något annat är hon inte helt säker på.
- Kanske är det för att det skrivs så mycket i media, man läser och så blir man rädd. Men det kan också bero på att jag har blivit äldre och mer försiktig.
- Alla har vi inbyggda strategier för hur vi ska bete oss när vi går hem själva, säger Frida.
- Det kan vara att man pratar i mobiltelefonen hela tiden medan man går hem, eller att man håller nyckelknippan som ett vapen, säger Sara.
Alla känner eller känner till någon som blivit våldtagen. När man pratar om våldtäkter så drar många slutsatsen att det handlar om överfallsvåldtäkter. Så behöver det inte vara. Det kan handla om andra sätt att ta det man vill ha. Hot kan vara effektiva.

Tryggheten försvinner
Tjejjouren har funnits i drygt fyra månader och det märks att det finns ett stort behov av att ha någon att prata med. Och att behovet ökar under sommarlovet.
- Vi märker att det finns ett behov av att prata med någon, nu har man varken kompisarna i skolan eller någon lärare som gör att man känner sig trygg, säger Sara.

Attityden hårdnar
Att prata om misshandel och sexuellt våld har blivit lite mer tillåtet i samhället, samtidigt som attityden mellan tjejer och killar har hårdnat.
- Det som verkar gälla är att kränka någon innan man själv blir kränkt, säger Frida.

Vill bli fler
Till tjejjouren ringer ungefär en tjej i veckan när de har telefontid på måndagskvällar, mejl droppar också in som man svarar på varje dag.
- Jag känner att jag vill hjälpa mer än jag kan, men att bara prata kan också räcka långt, säger Sara.
I början utbildades 15 jourare, idag är bara sex av dem aktiva och de jobbar alltid två och två.
- Många var studenter som nu har flyttat hem på sommaren och då blir det så här, men vi kommer att utbilda fler, säger Sara.
En av de nyutbildade är Camilla Johansson, som än så länge bara suttit bredvid och lyssnat när andra har tagit emot samtal, men som är full av idéer och tillförsikt.
Tjejjouren i Norrköping är stängd under vecka 29-31, då hänvisas tjejerna till tjejjouren Beata i Linköping som man samarbetar med. Där tar man emot samtal på tisdagskvällar.

Information till våra läsare

Tjejjouren kritiska till försäkringsbolaget If

NORRKÖPING: Just innan midsommar gick försäkringsbolaget If ut med en undersökning som sa att tre av fyra flickor är rädda för våldtäkt och uppmanar vuxna att ta barns rädsla på allvar.