För några kvällar sedan låg jag sömnlös med min telefon fastklistrad i handen. Jag reagerade över att klockan var halv ett och att jag fortfarande låg vaken och jag kunde direkt konstatera att det var min telefons fel. Jag förstår inte varför jag ska ha så svårt att bara lägga den ifrån mig. Även fast jag egentligen inte har någon speciell att höra av mig till, så känner jag abstinens om jag inte kollar Facebook och Twitter en extra gång innan John Blund kommer och säger godnatt. Det är som att jag skapat mig ett beroende av att konstant vara uppkopplad och tillgänglig. Det är som att någonting dåligt kommer att hända mig om jag inte är online.
En morgon beslutade jag mig faktiskt för att ta bort alla appar som har med kommunikation att göra. Jag kände genast att jag förlorat 25 kilo mental vikt och all press på att vara tillgänglig försvann. Redan första rasten tog jag upp min mobiltelefon för att titta vilka som skickat sms och hört av sig under min korta svenskalektion. Jag hade vid det tillfället helt glömt bort att jag inte hade några kommunikationsappar kvar, så när jag låste upp min mobil så satt jag bara och stirrade på min mobilskärm. Frågorna i min hjärna överlappade varandra. ?Vad skulle jag göra med mobilen nu? Den är ju värdelös! Varför har man ens en telefon om man inte kan kommunicera med någon??
Med några svep, drag och pek så hade jag åter igen installerat alla appar som jag tagit bort för ett par timmar sedan. Jag kände direkt hur bubblan som omringat mig hela dagen försvann. Jag var återigen en del av omvärlden. Jag var tillbaka i det oundvikliga.
Faktum är att vi faktiskt har skapat oss ett beroende som grundar sig i att vi måste vara uppkopplade större delen av dygnet. Eller ja, för vissa hela dygnet runt. Det har blivit en självklarhet för oss. Jag satt faktiskt igår och pratade med min kompis om hur mycket vi egentligen använder alla sociala medier, och han berättade att de hade gjort en undersökning i hans klass och att det var ett par stycken som är uppkopplade 18 timmar om dygnet. Det är alltså 18 av 24 timmar. Det är lite skrämmande hur mycket det faktiskt är.
Men om man tar ett steg tillbaka så kan man faktiskt se att det bara är kommunikation mellan människor. Vi har sedan begynnelsen kommunicerat med varandra och kommunikation är någonting som är livsviktigt för alla i världen. Faktum är att den arabiska våren startade med en enkel ?tweet? på Twitter. Folk började lägga till en ändelse på sina ?tweets? som relaterade till Egypten, och det bidrog till att folk fick upp ögonen för hur situationen såg ut. Allt tack vare internet och möjligheten att kommunicera med varandra snabbt och enkelt.
För tänk om tekniken vi har idag fanns för 70 år sedan. Möjligheten att sprida budskap och tankar på ett snabbt och smidigt sätt som når hela världen. Bara på ett par sekunder. Hade historien sett ut som den gör idag? Hur många krig hade kunnat stoppas egentligen?
För tänk om den grekiske soldaten Pheidippides tagit upp sin iPhone och ringt Athen och sagt att de vunnit kriget, istället för att springa de 42 kilometrarna och dött när han kom fram. Tänk om tekniken vi har idag fanns under andra världskriget. Hade det slutat som det gjorde då?
Så även om den äldre generationen beklagar sig på dagens ungdom och dess förmåga att vara asocial så får man ändå tänka på att kommunikation är det som för ett samhälle framåt. Mina föräldrar pratar varmt om ?heta linjen? som var den tidens chatt. Det är lika självklart idag att ha en mobil med olika kommunikationsmöjligheter som det var för våra föräldrar att ha en telefon med snurrskiva när de växte upp. Min mor- och farföräldrar hade sina sätt att kommunicera. Hur har jag i och för sig ingen aning om, men jag är säker på att om de hade haft en Galaxy S3 så hade de använt den till att kommunicera med vänner och bekanta. Det ligger i människans natur att vilja kommunicera, för det är bara på så vis vi känner oss levande, sedda och hörda. Det är på så vis vi undviker missförstånd. Detta kommer gälla ända fram tills det kommer en smart mobil som möjliggör tankeläsning, vilket i och för sig inte bör ligga allt för långt bort i framtiden.
