Tänk om lärarna hade fått samma stöd
Rektorerna har blivit fler, de har fått mer hjälp utifrån - och det har då alltså gjort susen.Men lärarna i grundskolan, de har inte blivit fler. Personaltätheten låg förra läsåret på samma nivå som 2001.Och långtidssjukskrivningarna, de ligger idag högre än t ex år 2002.
Fast när vi talar med utbildningskontorets chef Lars-Åke Edvardsson är han inte alls road av sådana resonemang. Det handlar inte bara om lärartäthet, säger han. Vad han i stället vill prata om, det är hur sjukskrivningssiffrorna nu blir bättre även för lärarkåren - ja, det vill säga under de båda senaste åren.
Men man kan ju också ha en något längre tidshorisont.
År för år
Om man blickar över något fler år, då ser sjukutvecklingen för grundskolans lärare ut så här (med september som mätmånad):
År 2002 var 2,11 procent av Norrköpings (totalt drygt 1.200) grundskollärare långtidssjukskrivna. Året efter hade siffran ökat till 2,49 procent, för att år 2004 nå sin topp med 3,06 procent långtidssjukskrivna.
Då började det i alla fall vända. I fjol hade siffran sjunkit till 2,89 procent, i år vidare till 2,29 procent. Och det är då just den utvecklingen, som man från utbildningskontorets sida vill prata om.
Men en annan aspekt på samma sak är, att långtidssjukskrivningarna för lärarna ju likväl ligger över siffrorna för 2002. Bättre än så är det faktiskt inte.
Samma lärartäthet
Därvid bör då också noteras, att lärartätheten (antalet lärare per 100 elever) i fjol låg på samma nivå som år 2001. Ingen ökning där inte.
Detta trots att lärartätheten faktiskt ökade under några år. Men, men - förra läsåret, sedan 170 tjänster i grundskolan tagits bort till höstterminen, sjönk lärartätheten åter. Såpass kraftigt som från 8,1 läsåret före, och ner till 7,8 lärare per 100 elever.
Bland de 170 som försvann ingick "kringpersonal", vars uppgifter väl till någon del nu också lagts över på - lärarna.
- Det är verkligen tufft att vara lärare idag, bekräftar Inga Lill Eriksson, ordförande för Lärarförbundet, Norrköping.
- Det har blivit bättre men är fortfarande bekymmersamt. Det behövs mer personal i grundskolorna, och då inte bara lärare.
En bra satsning
Nu är det absolut ingen som har något att invända mot satsningen på rektorerna.
- Nej, den behövdes verkligen. Rektorer som orkar mer, det har vi nytta av i alla led, säger Inga Lill Eriksson.
Men det, som alltså har gjort susen för rektorerna - förstärkningar, avlastning - det skulle ju rimligen kunna göra detsamma även för lärarkåren.
Och det kunde kanske vara något för våra politiker att besinna?
Så jobbar vi med nyheter