Min promenad pÄ onsdagskvÀllen, efter kvÀllsmat och familjebestyr, blev en sÄdan dÀr spontan historia som oftast stannar vid "tÀnk" och som sÀllan blir av. Och tÀnk att det Àr just de stunderna, de dÀr spontana, som ibland blir de dÀr som sÀtter mest spÄr i en.
Jag kom ut i en sensommarkvÀllsvÀrme och med en mycket svag vind som sÀllskap startade jag min tur vid ingÄngen till Industrilandskapet vid Louis de Geer. Genast fÄngar musikaliska toner inifrÄn landskapet mina hörselgÄngar och nÀr jag nÀrmar mig vÀrmekyrkan hörs de allt starkare. Som hyfsat okunnig pÄ musikgenrer, desto mer upplyft av att lyssna pÄ det mesta, tÀnker jag mig nÄgot i form av soul, house eller jazz, eller nÄgon slags mix. En skön kÀnsla sprids hur som helst i min kropp nÀr jag skrider förbi upp mot vattenfallet.
HÀr har en hel hoper mÀnniskor samlats med mobiltelefonerna framför sig. Jag har sett bilder pÄ fallet fladdra förbi i social medier och nu fÄr jag Àntligen se dem sjÀlv. Projektionerna. Samtida budskap mot rörlig bakgrund. Vi ska #stötta Norrköping och hÄlla ut en stund till och hÄlla avstÄnd. Coronan gör sig pÄmind, som pÄ de flesta stÀllen i vÄr vÀrld just nu. Som pÄverkat vÄr kÀra natt som i Är blivit en vecka. GÀller the more the merrier Àven hÀr?
Passagen upp mot Arbetets fylls av nÄgon form av hÄrdrocksmusik. Museet Àr stÀngt, men sÄ Àr det Àr en ger sig ut spontant, utan att ha lÀst programmet. VÀstgötebacken Àr rÀtt tom. Ett pizzabud kör med tjutande dÀck nerför backen. En funderar pÄ hur smart?
Ett ungdomsgÀng passerar förbi uppÄt, glatt diskuterande. Nere vid Gamlebro ser det nÀstan ut som om RÄdhuset, som vakar över silhuetterna, speglar sig i vattnet.
Jag svÀnger in under armaturerna i Swartzens valv och fortsÀtter under en kavalkad av fÀrgglada paraplyer. Jag Àr inte den enda som fotar.
FrÄn serveringarna inne i KnÀppingsborg hörs sorl frÄn gÀsterna nÀr jag gÄr genom valven och pÄ ena torget hÄlls nÄgot slags föredrag dÀr gÀsterna skrattar och tar sig ett glas vin. Snart Àr min upplevelsepromenad över. Och jag tÀnker att tÀnk om det alltid var sÄ hÀr i vÄr fina stad? Folk, rörelse, lite stim och ljus som brinner? En glad spontanvandring senare styr jag hemÄt igen. Det blir nog en till snart igen. NÀr vet jag inte. Det Àr spontaniteten som gör't!