– Det är ingen hemlighet att det finns supportrar som ställer till vissa problem och begår brott i samband med matcherna. Men vilka grupperingar det rör sig om är lite flytande. Det handlar mycket om enskilda personer och långt ifrån alla, säger han.
Som supporterpolis jobbar han med att ha en bra dialog med så väl supportrar som klubb. Men upplevelsen är likväl att stöket ökat.
– Jag tycker inte att vi haft såhär stora problem i Norrköping tidigare. Det har, som jag ser det, ökat senaste året.
Schollin berättar att kliva upp på läktaren är en sista åtgärd i många lägen. Detta för att skydda så väl publik som andra på läktarplats.
– Vi har märkt, inte minst denna säsongen, att det inte blir bra att gå upp på läktaren och göra ett ingripande. Vi försöker tänka på vad ett ingripande kan leda till just då. Om vi ställer exempelvis en bengal mot ett våldsamt upplopp så kanske man får låta bengalen vara för stunden och ta det efteråt, säger Schollin som också påtalar att det är ett tätt samarbete mellan polis och IFK Norrköping kring de här frågorna.
Bland annat jobbar man mycket med att identifiera personerna via videofilmer efter matcherna, alternativt omhänderta stökiga personer i pauserna.
Frågan om tillträdesförbud är mer komplicerad. För att få till stånd ett sådant krävs att såväl åklagare som Svenska fotbollförbundet kopplas in och det kan ta tid.
– Vi måste bli bättre på att använda de verktyg vi har. Om man begår brott så ska man inte komma in på arenan. Det kan vara så att varken vi i polisen eller IFK Norrköping har hängt med i denna utveckling. Det kanske har hänt för mycket innan vi agerat, säger Johan Schollin som tillägger att man heller inte kan kräva att IFK stänger av.
– Det har vi inte rätt till. Däremot är det något lättare att få till arrangörsavstängningar än vad det är med polisiärt tillträdesförbud. Det finns dessutom en policy där IFK Norrköping numera kan stänga av personer för medhjälp till exempelvis bengalbränning.
– Men det är klart att de inte vill stänga av människor utan en bra grund att stå på.
Supporterpolisen ser också hur maskeringsförbudet kringgås med exempelvis masker som sitter fastsydda i kläderna.
– Det är ju ett problem. Vi kan inte ta någon för att de har en mask. Det är inte förbjudet i sig och en mask kan användas till mycket annat, även om jag i min roll kan ana vad den ska vara till.
Frågan om fastsydda masker har polisens jurister, efter ett möte i veckan, tagit med sig för att se vad som gäller i maskeringsfrågan.
– Det finns ju exempel i andra klubbar där man kringgått maskeringsförbudet genom att exempelvis komma i niqab, säger Johan Schollin och tillägger att regelverket ses över.
Ett växande problem är också att stöket kryper allt längre ner i åldrarna, menar han. Vissa är - vad Folkbladet erfar - så unga som 12-13 år.
– De står kanske inte i mitten och är de som tänder på. Men de står där mitt i och det blir ett glorifierat beteende som ger avtryck. Det blir problematiskt.