Norrköpings kommun räknar med omfattande satsningar i samband med Ostlänken: det nya resecentret, den nya stadsdelen Inre hamnen och utvecklingen av Butängen.
För 1,5 år sedan gav kommunstyrelsen en ekonomikommission i uppdrag att presentera en plan för hur finansieringen ska hanteras, ett underlag för kommunpolitikerna.
Kommunens finansdirektör Göran Lindgren har lett arbetet. På torsdagen presenterade han vad kommissionen kommit fram till, i en rapport med vägledande principer.
I stora drag följer rekommendationen det som kommunen tidigare skissat på: att redan nu samla i ladorna och fördela kostnaderna jämnt över tiden. Gör man inte det blir det dyrare i slutänden, genom att man tvingas låna mer.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) talar om att staden kommer att genomgå en snabb förändring och utbyggnad.
– Det handlar om att både klara finansieringen på ett bra sätt och att göra det på ett sätt så vi också kan försvara kvaliteten på skolan, vården och omsorgen, säger Lars Stjernkvist.
– Utmaningen är att få till resultatet, säger Göran Lindgren som tror på positiva effekter av ökad tillväxt, fler invånare, ökade skattemedel och en bättre arbetsmarknad, vilket ska ge minskade sociala kostnader.
Rapporten sträcker sig fram till år 2035, ett ovanligt långt perspektiv för en kommun. Det har handlat om att hitta en rimlig mix mellan egna medel och lånade medel, säger Göran Lindgren.
Ett nytt resecentrum beräknas kosta 800 miljoner kronor. Exploateringen av Butängen beräknas kosta 345 miljoner och ge över 600 miljoner i intäkter.
Investeringskostnaden för flytten av hamnverksamheten från Inre hamnen landar på 1,1 miljard. Det krävs stora investeringar på Händelö och på Öhmanskajen. Det handlar om kajer och muddring. Här hoppas man på EU-bidrag.
Exploateringen av Inre hamnen kommer sannolikt att gå med ett underskott på 300 miljoner kronor, på grund av saneringskostnader.
Kommunen har redan inlett ett sparande, med ett riktat överskottsmål på 25 miljoner i år, utöver ett generellt överskottsmål på 65 miljoner. Från år 2020 stiger det extra överskottsmålet till 100 miljoner, en strategi som kommissionen rekommenderar att man fortsätter med. Totalt blir det 2,1 miljarder.
500 miljoner ska tas från kommunens långsiktiga medelsförvaltning, och därutöver ska man låna pengar. Lånet skulle år 2035 uppgå till 1,2 miljarder kronor.