Utbildningskontoret, öppna förskolan och familjecentralerna är viktiga aktörer i arbetet med "Förskola för fler barn" i Norrköping.
Från den 1 juli 2023 gäller nya bestämmelser i skollagen som innebär att alla kommuner ska arbeta uppsökande och ta kontakt med vårdnadshavare till barn i åldern tre till sex år som inte går i förskolan. Kommunen ska informera om förskolan och barns rätt till förskola. Det är den ena delen i lagändringarna som benämns "Förskola för fler barn."
Den andra delen, för bättre språkutveckling i svenska, är att kommunen även ska erbjuda och reservera en förskoleplats – även om föräldrarna inte önskat det – till barn i åldern tre till fem år, om barnet eller vårdnadshavare är födda utomlands och har bott i Sverige i högst fem år. Platsen reserveras en månad. Det är frivilligt att anta erbjudandet.
Alla barn har rätt till 15 timmar avgiftsfri förskola från tre års ålder och det är det som ingår i den reserverade platsen.
Jennifer Hallgren, sakkunnig vid utbildningskontoret, är projektledare för implementeringen av de nya lagparagraferna i Norrköping. Bakgrunden till lagändringen är att man vill öka deltagandet i förskolan, vilket avser att ge positiva effekter för barns utveckling och lärande och för samhället i stort.
– Vi påbörjade arbetet med uppsökande verksamhet och erbjudande om platser redan förra vårterminen. Vi behöver nå målgruppen som vi ska erbjuda och reservera en plats för senast tre månader innan barnet välkomnas till förskolan, säger Jennifer Hallgren.
Genom att titta på folkbokföringen kontra barn som är inskrivna i förskolan fick man fram vilka familjer som skulle kontaktas.
Utfallet blev att den uppsökande verksamheten, riktad mot barn som inte går i förskolan, våren 2023 omfattade cirka 130 barn, fördelade på främst sex av nio förskoleområden. En broschyr om förskola och barnens rätt till utbildning skickades ut till vårdnadshavarna, även till de med barn på familjedaghem.
Tilläggen i skollagen ska öka deltagandet i förskolan, vilket avser att ge positiva effekter för barns lärande och för samhället i stort.
– Det är inte alla som har kunskap om förskolans syfte och barnens rätt till utbildning, säger Jennifer Hallgren.
Hon ser en ökning av antalet barn, men då vårdnadshavare kontinuerligt ställer barn i kö till förskola är det svårt att veta om ökningen beror på utskicket.
33 av de 130 barnen ingick i kategorin kort tid i Sverige, där förskoleplats skulle reserveras. Flest av dem bodde i området "Lindö, Oxelbergen, City" följt av "Sandbyhov, Marielund". Ett brev med erbjudande om plats på en specifik förskola skickades hem till vårdnadshavarna. Under våren tackade en av dem ja, fyra tackade nej, 24 svarade inte och fyra hade flyttat. Efter påminnelse var det en till som tackade ja och ytterligare en tackade ja i augusti – totalt tre barn alltså.
Resultatet är snarlikt det i Linköping. Inte så många kan man tycka, men man får ändå vara glad för de tre, menar Hallgren.
– Vi är fortfarande i startgroparna. Det hänger också ihop med hur mycket resurser vi kan lägga på det här arbetet.
Varför föräldrar tackat nej vet man inte, man hoppas få information i frågan framöver. Familjecentraler och öppna förskolan är en del av att nå föräldrar i de här kategorierna. I öppna förskolans uppdrag ligger att ta kontakt med de som inte svarat på erbjudandet, ringa till dem, men det har varit svårt att nå dem. Tanken är även att få ut information om förskolan via andra aktörer, som Folktandvården och Portalen.
Forskning visar att kulturella aspekter och misstro mot myndigheter kan spela in, liksom att vårdnadshavare är hemma med yngre syskon.