Stora somaliska projekt för IT-konsulten från Kolmården
NORRKÖPINGNär USA fick FN att stänga Barakaat Hawala, den världsomspännande somaliska penningförmedlingen, då lamslogs Somalias redan så illa åtgångna näringsliv.En ersättning för den penningförmedlingen måste fram, och en roll i detta spelas nu av IT-konsulten Roland Lundgren, Norrköping.Genom slumpens spel har Lundgren nämligen bredare kontakter med somaliskt affärsliv än de allra flesta västerlänningar.
Roland Lundgren hemma i Kolmården, med utsikt över Bråviken i stället för Persiska Viken. Om planerna går i lås lär det dock bli fler resor till både Dubai och Somalia. FOTO: JANNE FORSBY
Foto: Fotograf saknas!
Därför ska nu Lundgren, efter förfrågan från somaliskt näringsliv, lämna in offert på uppbyggnaden av ersättningsstruktur för Barakaats penningsförmedling. Om offerten antas blir han ansvarig för det projektet.
Att Kolmårdenbon Roland Lundgren figurerar i sådana spektakulära internationella sammanhang har sin bakgrund i de IT-projekt med bland andra somalier, som han svarat för i Stockholm.
Som en följd ville Abdirisak Aden (nu riksbekant som en av de tre svensksomalier, som fått sina tillgågar frysta av FN) att Lundgren skulle åka till Mogadishu, Somalias huvudstad, och lära ut IT även där.
<b>Kontakter med väst</b>
Resan, som fick stöd av Migrationsverket, ägde rum i maj-juni i fjol på inbjudan av Somali Business Council, handelskammaren där.
- De ville utvidga kontakterna med väst och undrade vem de skulle vända sig till, förklarar Lundgren. Och då säger Ahmed nur Ali Jumale, chefen för al-Barakaat, att han känner en svensk affärsman som heter Roland Lundgren...
Jumale besökte nämligen Sverige 1997, träffade exilsomalier - och även Lundgren. Nu öppnade den kontakten vägen ut i världen för Lundgren Strategi.
- Vi gillade varann, helt enkelt, säger Roland Lundgren om Jumale.
<b>Affärsliv i exil</b>
Resan i maj gick via Dubai, arabemiratet vid Persiska Viken, dit en stor del av det somaliska affärslivet gått i exil. Somalia är sönderslitet av inbördeskrig sedan ett årtionde och har i dag ingen fungerande infrastruktur.
I just Dubai finns också ett huvudkontor för al-Barakaat - den helt dominerande kraften i den speciella, informella penningförmedling som har samlingsnamnet hawala. Och som nu, efter 11 september, blivit känd över hela världen.
Tack vare den har somalier i till exempel Sverige via representant för al-Barakaat i Stockholm kunnat betala in en summa avsedd för gamla mamma i Somalia. Dit sedan meddelandet gått med (numera) blixtens hastighet, via Internet. Och gamla mamma har så kunnat hämta ut sina pengar, innan de ens kommit fram. Al-Barakaat har blivit till ett internationellt banksystem.
<b>Som en motor</b>
Ett helt nätverk av Barakaat-företag har också växt fram, och många andra företag baseras på lån från al-Barakaat. Som, kort sagt, blivit som en motor i försöken till nystart för det somaliska näringslivet.
- I Dubai träffade jag representanter för Somali Business Council. Jag blev fascinerad av den otroliga entreprenörsanda, som finns bland somalierna, säger Roland Lundgren.
Sedan följde tio dagar i Somalia. Lundgren blev förtjust i Mogadishu, och såg också affärsmöjligheterna där.
<b>Såg möjligheter</b>
- En fantastiskt vacker stad med stark italiensk prägel. Förre presidenten Barré gav order om att alla som byggde hus också måste plantera träd, och därför är det en väldigt grön stad. Alla hus har kulhål, men nästan ingenting har bombats. Längs huvudgatan var det fullt med marknadsstånd, och där låg också al-Barakaats huvudkontor för Somalia. Men varken hamnen eller flygplatsen fungerade.
Lundgren såg gamla fabriksbyggnader, övergivna och plundrade på allt. Han fick veta att vattnen runt Afrikas Horn är oerhört fiskrika. Han besåg jordbruksområden, där han såg framtida möjligheter.
Somali Business Council månade om sin svenske gäst, som färdades runt med stark militär eskort. Inget ont fick vederfaras den, som skulle kunna öppna portarna mot väst igen.
Men sedan fick Bush alltså FN:s sanktionskommitte att sätta stopp för Barakaats penningförmedling, med motiveringen att pengar därifrån skulle ha gått vidare till al-Qaida och Usama bin Ladin.
<b>Hur ersättning?</b>
I det läget är man nu, och stoppet blockerar Somalias hela näringsutveckling. Somali Business Council har vänt sig till Roland Lundgren med förfrågan om, hur ersättning till al-Barakaat kan byggas upp.
- Det är möjligt att de överskattar mina möjligheter att påverka folk i väst, säger han. Men jag ska naturligtvis göra allt jag kan.
I dagarna lämnar han in offert om att få bli projektledare för en moderniserad hawala, en som motsvarar kraven i väst.
<b>Export av fabriker</b>
I ett annat projekt arbetar Roland Lundgren tillsammans med Sverigesomalier för export av fabriker till Somalia. En bekant är i färd med att starta tillverkning av läskedrycker i Mogadishu, där en i Norge nedmonterad fabrik satts upp igen.
- Det är många affärsmän, både i Sverige och i Somalia, som vill satsa. Riskerna är förstås stora. Men lyckas man blir intäkterna stora.
Exporten handlar då inte bara om byggmaterial och maskiner, utan även om sådant kunnande som kan krävas i sammanhanget. Redan har flera företag visat intresse för att vara med.
<b>Åter i Dubai</b>
Efter resan till Dubai/Mogadishu i somras besökte Lundgren åter Dubai i december för att jobba vidare på sina projekt. I den vevan hjälpte han också Aftonbladet till ett scoop - en intervju med (redan nämnde) gamle affärsbekanten Ahmed nur Ali Jumale.
Denne har nu, i egenskap av chef för al-Barakaat, av USA pekats ut som Bin Ladens "skattmästare". Något som han själv förnekar. Lundgren tvivlar också på att USA kommer att hitta något skumt hos al-Barakaat, även om finansministeriet nu gör sitt bästa.
Roland Lundgren hoppas på sina somaliska projekt, han känner också starkt för dem.
- Visst, att åstadkomma förändringar lokalt är ju en sak. Men att få göra det i ett internationellt perspektiv, det är ju en fullständig ynnest, säger han.
Så jobbar vi med nyheter