Det är tidningen Dagens samhälle som tittat närmare på glappet mellan skolorna vad gäller andel behöriga till gymnasieskolan. Störst är klyftan mellan skolorna i Malmö, Västerås och Göteborg. På 17:e plats kommer Norrköping där det skiljer 38,3 procentenheter mellan skolan med högst respektive lägst andel gymnasiebehöriga. Bäst i sammanhanget är friskolorna Jönsbergska skolan, Johannesskolan Kunskapsskolan, och Nordic International school. Där når 100 procent gymnasiebehörighet, eller så få att de inte redovisas i Skolverkets statistik.
Henrik Eriksson, verksamhetschef för grundskolan, säger att det enkla svaret på varför det ser ut så är att Norrköping är en segregerad skolkommun.
– Det är oerhörda skillnader mellan olika barns ingångsvärden när de börjar skolan. Det handlar om var de är uppväxta och i vilken kontext de lever, vilka förutsättningar de har. Det blir synligt områdesvis. Vi har ett fritt skolval och i de områden där många har svagare förutsättningar där väljer de resursstarka bort den skolan till förmån för andra.
De senaste fem åren har staten delat ut nästan 22 miljarder kronor till mer likvärdighet i skolan. Norrköping har under dessa år fått omkring 296 miljoner i statsbidrag för att minska klyftan mellan de olika skolorna och deras resultat.
– De statsbidragen används på olika sätt för att kompensera för olikheterna i förutsättningar. Allt från att en skola får ett utökat strukturbidrag utöver vanlig elevpeng, för att anställa fler pedagoger eller annan personal till skolan, till specifika insatser kring språkutvecklande arbete till exempel, säger Henrik Eriksson.
Det har uppenbarligen inte nått hela vägen fram, vad beror det på?
– Det beror på hur man ser på det, utan de pengarna hade det sannolikt sett ännu värre ut. Med de medel och de förutsättningar vi har, har vi inte lyckats kompensera för glappet, men att säga att pengarna inte har gjort skillnad går jag inte med på.
Tror du att det går att få bort klyftorna mellan skolorna?
– Min personliga uppfattning är att vi har en skevhet i vårt skolsystem idag, så som det ser ut och hur fördelningen blir mellan skolor gör att det blir det väldigt knepigt för den enskilda kommunen att komma åt problemet.
Det var bara friskolor som har 100 procent behörighet, varför ser det ut så?
– För att de barnen har andra förutsättningar.
Går det att få en kommunal skola att få 100 procent behörighet?
– Ja, det skulle kunna vara möjligt. Jobbar man med goda insatser så skulle enskilda skolor ligga väldigt nära 100 procent i alla fall.
Han betonar att det inte är så att kommunala skolor generellt har en sämre kvalitet på utbildningen, snarare tvärtom.
– Det kan vara en jätteprogression i vissa elevgrupper. Det kan vara barn som börjar skolan och inte kan ett ord svenska, medan andra skolor har barn som är uppvuxna i hem där föräldrarna talar svenska, som förvärvsarbetar, har fritidsaktiviteter och sociala kontexter. Det är klart att insteget jämförelsevis dem emellan är enormt.
– Det är klart vi alltid kan bli bättre på det vi gör, men även om vi blir världsbäst på det vi gör så kommer det alltid finnas utmaningar knutet till sådant vi inte kan påverka, säger Henrik Eriksson.