Det var när Jacob Nordangård för några år sedan bedrev ett forskningsprojekt om politiska processer som han blev varse om att forskning som rör känsliga ämnen kan väcka en hel del motstånd. Han kände sig motarbetad, utfryst och hade ingenstans att vända sig för att få stöttning tyckte han.
Det var då idén till Stiftelsen Pharos föddes.
– Jag ville ha någonting som jag hade behövt i den svåra tiden, stödja forskare som kanske kommit fram till saker som inte alltid gillas, men det behöver inte betyda att det inte är sant, säger han.
En annan anledning var att Jacob ser ett problem med hur forskning bedrivs i Sverige i dag.
Han menar att den blivit mer styrd.
– Förr hade man en större frihet. I dag får man söka efter pengar på ett annat sätt. Det är inte längre forskaren som kommer med initiativet utan man serveras med ett smörgåsbord med olika områden, att det är det här man får titta på. Därigenom skär man bort mycket av den grundforskning där man tittar mer förutsättningslöst på saker och det är där mycket av de stora innovationerna har skett. Man beställer kanske inte någonting utan det uppstår.
Med Stiftelsen Pharos, som grundades för två år sedan, vill han arbeta för en friare forskning. Stiftelsen arbetar även med att lyfta frågor som de tycker hamnat i skymundan.
En sådan är mobbning. Stiftelsens årliga pris Ljusfyren gick nyligen till Organisationen Mot Mobbning som arbetar med just de frågorna.
– Vi försöker få ut de här frågorna i debatten, säger Jacob.