Efter beskedet att Turkiet kommer att säga ja – vad innebär det här för Sverige?
– Det innebär att vägen mot medlemskapet ligger i princip öppen. Nu återstår ju ratificeringar från Turkiet och Ungern. När det gäller Turkiet innebär detta att det blir en formsak nu, säger Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap och docent vid Linköpings universitet, med europeisk utrikes- och säkerhetspolitik som sitt område.
Det är 200 år av alliansfrihet som bryts nu. Vad är det man räknar från då?
– Då går man tillbaka till den utrikespolitik som Karl XIV Johan införde en gång i tiden. När han blev kung så orienterade han sig bort från europeisk stormaktspolitik. Därmed inleddes den här långa perioden av alliansfrihet och neutralitet.
– Sedan har det ju funnits svängningar i det här, men det är i det stora helt korrekt att säga att det är 200 år av formell alliansfrihet som går i graven.
Det kan man ha åsikter om. Har du själv någon personlig åsikt om Sveriges väg i det här?
– Nej, jag har ingen personlig åsikt, det är mer ett konstaterande. Världen förändras hela tiden. Ibland förändras den väldigt mycket, och då är det kanske inte så förvånande att man kommer till punkter där väldigt etablerade utrikespolitiska vägval måste omvärderas.
Det är ett historiskt skede.
– Ja, det är det definitivt.
Vad tror du fick Erdogan att svänga och tvärvända så här?
– Precis vad det var som gjorde att pusslet gick ihop är nog jättesvårt att säga när man inte har insyn i vad som händer här. Som det alltid är i långvariga förhandlingar: på något sätt har man kommit till en punkt där alla är mer eller mindre nöjda. Eller rättare sagt ser att de inte kan få ut mer av spelet.
Vilka eftergifter Sverige fått göra återstår att se.
– I paketet ligger en del åtaganden kring terrorismbekämpning och vad jag förstår bilateralt samarbete med Turkiet. Det får man se i detaljerna vad det innebär. Men jag tror ju att det finns saker i den här överenskommelsen som inte är okontroversiella i svensk inrikespolitik.
I samband med Ukrainakriget och Ryssland är det en stor fråga med enighet inom alliansen och väst i stort, och där kommer frågan om det svenska medlemskapet in, säger Per Jansson. Hade det inte gått i lås hade det inte bara varit problem för Sverige, utan även ett misslyckande för Nato. Och hela tiden iakttar Ryssland hur det går.
Vad innebär medlemskapet för Sveriges säkerhet?
– Det innebär att vi blir medlemmar av en stor och resursstark militär allians med allt som följer med det, ömsesidiga garantier, vi kan påräkna oss stöd om något händer som hotar Sverige. Och det innebär åtaganden. Det är naturligtvis kostsam på olika sätt. Det är bara att konstatera att det har varit mycket nu de senaste dagarna om hur mycket pengar som går till försvaret.
Att vi lämnar alliansfriheten innebär också en slags omvärdering av en nationell identitet, säger Jansson.
– Vi har åtminstone bilden av att under den här långa historiska perioden så har Sverige haft en viss position internationellt. Det finns mycket att säga om svensk neutralitet under andra världskriget och kalla kriget – men bilden vi har är att vi har stått över eller vid sidan av under en mycket lång tid, säger han och menar att kursändringen nu får konsekvenser för hur vi ser på oss själva och hur omvärlden ser på oss.