Staten måste hjälpa till rädda symfoniorkestern
NORRKÖPINGNorrköpings kommun kan nu inte sätta in mer pengar i symfoniorkestern.Därför är det avgörande att staten ger ett engångsbidrag, så att år 2003 kan klaras.
I ett brev - eller, om man så vill, ett nödrop.
<b>Norrköping betalar mest</b>
I år betalar Norrköpings kommun 26,5 milj kr till symfoniorkestern, plus hyran för Louis de Geer - vilket för symfoniorkesterns del motsvarar 8 milj kr. Summa alltså nära 35 milj kr.
Linköping bidrar med 1,6 milj kr, landstinget med 3,2. Det är här det krävs helt andra proportioner, om symfoniorkestern ska kunna överleva i sin nuvarande form. Norrköpings kommun är inte beredd att att fortsätta betala så mycket för orkestern, att pengarna alls kommit fram på senare år har väl varit för att de setts som övergångsbidrag, i väntan på regionaliseringen.
Hur det går med den återstår att se. Den utredning om styrningen av de regionala kulturinstitutionerna, som nyligen lades fram och som redovisats i Folkbladet, pekar mot regionförbund (Östsam) som bästa huvudman för symfoniorkestern.
Den utredningen utgör nu underlag, när berörda kommuner och landstinget ska behandla saken. Men knäckfrågan är, hur mycket pengar dessa är beredda att skjuta till. I vad mån är de villiga att avlasta Norrköpings kommun en del av den ekonomiska börda, som kommunen inte längre mäktar bära?
Förhoppningen är att Östergötlands regionförbund, Östsam, ska kunna bildas den 1 januari 2003. Finansieringen av symfoniorkestern kan dock inte påverkas härav förrän 2004, och frågan är då hur år 2003 ska klaras.
<b>Avvaktar nu</b>
- Enbart löneökningarna kräver en uppräkning på 3 milj kr, säger symfoniorkesterns ordförande Margareta Borggren. Men vi vet ju att Norrköpings politiker inte är positiva till att lägga ut mer pengar.
Så mycket ordförande hon är kan hon nu bara avvakta resonemangen mellan olika kommunledningar om orkesterns framtid. Tyngst väger då, förstås, Norrköping, Linköping och landstinget.
- Men det finns fler som borde kunna betala mer, inte minst Finspång och Söderköping, säger Margareta Borggren.
Likväl är ju risken, att det i vanlig ordning blir Norrköpings kommun som står där med det tunga ekonomiska ansvaret, när det blir dags för år 2003.
<b>Överlevnad</b>
Och det är detta, som motiverar skrivelsen till Statens kulturråd. Staten bidrar för övrigt redan med en hel del (även om kommunen menar att det borde vara mer) till orkestern, för i år 16,9 milj kr.
Men som det påpekas i brevet från kommunledningen så har Norrköpings kommun på senare år avsevärt höjt sina bidrag till symfoniorkestern, och kan nu inte sätta in mer.
Och det är då därför, som kommunen hemställer om ett engångstillskott från kulturrådet år 2003. För att, som det ödesmättat heter, "säkra orkesterns överlevnad".
Så jobbar vi med nyheter