Språket som Jesus talade lever i dagens Norrköping

Talet om det mångkulturella samhället blir alltför ofta en ren fras. Men vid ett tillfälle som denna lördag i Svängom, i det Folkets park som S:ta Maria församling köpte ut arbetarrörelsen från, då får man lite hjälp att förstå vad det verkligen handlar om.
Här talar språkforskaren Assad Assad om det mångtusenåriga arameiska språket. Men detta är ju inte längre de fornhistoriska kärnområdena runt Eufrat och Tigris, detta är syrianer i Sverige och hela konferensen genomförs också på svenska. (Alla syrianer förstår ju heller inte syrianska, många har arabiska som modersmål).
Här sitter ungdomar, som i allmänhet är födda och uppväxta i Sverige, och som obehindrat rör sig mellan svenska och syrianska/arabiska, Mötet är till för att de inte ska tappa bort sina rötter, när de nu växer upp i ett för syrianerna helt nytt land.
De får höra om sitt folks språk och historia, om syrianers liv i Sverige i dag, om troslivet bland syrianska ungdomar, de får information från Syrianska riksförbundet.

Stark i identiteten
- Är man stark i sin identitet kan man också integreras bättre i det svenska samhället, förklarar Liliana Gezici, kontaktperson för församlingen. Man måste känna sin grund. Sedan vill vi också kunna informera svenskarna om det som är vårt arv.
Själva är de svensk-syrianer, just så. Men de har sin historia från helt andra delar av världen, där som kulturer långt äldre än den svenska haft sin gång genom årtusendena.
Gamla Testamentets Abraham var aramé, en som gjorde resan från Ur i Kaldeen (dagens Irak, nära Persiska viken) och som via en nordlig halvcirkel (bördiga halvmånen kallad) till slut nådde Kanaans land. Under forntiden spred arameiskan sig ungefär längs den väg som Abraham färdades, omtalar Assad Assad - och man får en kittlande antydan om ett tänkbart förhållande mellan myt och historisk verklighet.

Islam trängde undan
Arameiskan utvecklades sedan i en massa grenar och dialekter, Jesus måste ha talat den galileiska varianten. Efter Islams mäktiga expansion från 600-talet och framåt trängde arabiskan undan arameiskan i vad som nu kallas arabvärlden, även om det gamla språket levde kvar bland olika folkgrupper. Och så än i dag. I Irak, Iran, Turkiet mfl länder finns arameiska rester kvar.
Syrian är en religiös bestämning, utifrån religionen, den syrisk-ortodoxa kyrkan; en direkt ättling till den kristna urkyrkan. Fram till 1960-talet levde syrianerna fortfarande kvar i sina traditionella områden. I Turkiet, Syrien, Libanon, Irak... Men med ökande förtryck från den icke-kristna omgivningen började syrianerna fly, de spreds över världen och en del kom då alltså till Sverige. Som nu är deras hemland, de har ingenting att återvända till. Men vill att deras barn och barnbarn ska vara både syrianer och svenskar.
Dagens svenska syrianer använder syriska som sitt kyrkospråk, syrianska som sitt vardagsspråk i hemmet. Syrianskan är en modernare variant av arameiskan än syriskan. I dag är otaliga syrianska dialekter spridda över världen, även Sverige har sina. En speciell syriansk dialekt talas exempelvis, som vi erfar, i Stockholm...

Vissa nya grejer
Om denna väldiga gamla kulturtradition fick man således veta mer i Svängom, och de i Sverige uppväxta ungdomarna lyssnade med ett intresse som inte var att ta miste på.
- En del av det här visste man ju, men vissa grejer var lite nya, menade Daniel Yalin, 18. Det är viktigt för oss att känna till den här gamla historien.
- Det här är vår kultur, och den måste vi också behålla, sa Rima Mosa, 17 till Folkbladet. Vi måste kunna hantera både det svenska och det syrianska. Vi måste ju anpassa oss till det svenska samhället. Men det går bra att klara båda.
Rima kom till Sverige från Syrien vid fem års ålder, medan Daniel är född i Sverige. De går båda på gymasiet, Haga respektive De Geer. Rima siktar på att bli fritidsledare, Daniel kanske polis.
De har sina syrianska ramsor och sånger, som de kan så väl sedan barnsben och som de också kommer att föra vidare till sina egna barn.
- Annars dör ju det syrianska folket, säger Rima. Det som jag har lärt av mina föräldrar, det kommer jag också att vilja lära mina barn.

Information till våra läsare

Språket som Jesus talade lever i dagens Norrköping