Socialdemokratisk optimism

Socialdemokraterna har i dag sex mandat i Östergötland, åtta lär ligga inom möjligheternas gräns om opinionssiffrorna står sig.
De tio främsta namnen fastställdes som följer: Berndt Sköldestig, Mjölby (även omvald som distriktets ordförande), Sonia Karlsson, Motala, Conny Öhman, Linköping, Louise Malmström och Billy Gustafsson, Norrköping, Anne Ludvigsson och Johan Löfstrand, Linköping, Britt Olausson, Valdemarsvik, Jan-Erik Johansson, Ydre och Soghra Bahmani, Norrköping.
Den som dagen före tagit del av moderatledaren Bo Lundgrens dystra rundmålning av läget i Sverige kunde fråga sig, om det verkligen var samma land som kulturminister Marita Ulvskog nu talade om.
Men det var det, och socialdemokraterna har - enligt Ulvskog - kunnat uppfylla vad de lovade i valet. Arbetslösheten har halverats, barnbidragen höjts, maxtaxa införts i förskolan, avdragsrätten för fackföreningsavgifter återinförts, fler platser tillförts högskolan...
- Och även för de närmaste två åren är reformlistan diger, sa Ulvskog. Inför höstens val kan vi därför göra ett hyfsat bokslut.
90-talet, då den ekonomiska krisen härjade och sådant som långvarigt socialbidragsberoende ökade kraftigt, låg nu långt tillbaka i tiden. Barnen, arbetslivet, sjukvården ska prioriteras.

Problem finns
Men visst, problem finns också:
- Vi vet att långtidssjukskrivningarna ökat kraftigt, och här krävs radikala förändringar. Jobben måste utveckla oss, inte bryta ner oss. Stressen måste minska, dåliga arbetsmiljöer måste bort.
- Vi vill utveckla arbetsrätten, inte avveckla den, sa Ulvskog och fick dagens kraftigaste applåd.
Partidistriktet har bildat en internationell grupp, under ordförandeksap av Aleksander Gabelic. Ett av gruppen framlagt förslag till uttalande antogs av kongressen. Där krävs bland annat slut på våldshandlingarna, slut på den israeliska ockupationen av palestinska områden, säkerhet för den israeliska staten och upprättande av en palestinsk stat.

Lång debatt
Maj Kalwa, Vikbolandet förklarade sig helt överens med uttalandet, och emot Sharons politik. Men hon ville passa på att något informera om de 17.000 svenska judarnas aktuella situation. Synagogan i Norrköping står nu under bevakning, och inför samfundet Sverige-Israels möte i Norrköping i juni har polisen rekommenderat, att man inte offentligt redovisar var mötet ska äga rum.
En motion från s-kvinnor i Norrköping om att kommunerna i samverkan med landstinget ska skapa familjecentraler, där familjernas nätverk kan utvecklas, gick efter lång debatt igenom med knapp majoritet, 139-136. Distriktsstyrelsen hade föreslagit en mindre bindande skrivning.
Ett oväntat inslag på kongressen var att Gunnel Gennebäck, som hoppade av som kommunstyrelsens ordförande i Norrköping för ett år sedan och därefter hållit sig undan från rampljuset, plötsligt dök upp som åhörare i Värmekyrkan. Hon blev omgående omfamnad från alla håll, folk var glada över att se henne tillbaka. Gunnel Gennebäck arbetar nu åt socialdemokratiska riksdagsgruppen. Hon var där, sa hon, bara för att hälsa på lite.
- För att titta in. Och bara njuta, sa hon. Och omfamnade sin efterträdare, Mattias Ottosson.
Distriktskongressen genomfördes lördag-söndag, där då lördagen ägnades åt seminarier.

 "Vårt betygssystem håller på att gå isär"

NORRKÖPING
- Det svenska betygssystemet håller på att gå isär, säger Anne-Marie Lindgren från socialdemokratiska partiets Tankesmedjan.
Bakgrunden är att betygsklyftorna mellan svenska grundskolor ökat väldeliga på senare år.

Vid ett seminarium i samband med socialdemokraternas distriktskongress redovisade Anne-Marie Lindgren sin partirapport "Kunskap som klassfråga".
Den fd ledarskribenten i Folkbladet (1976-78) har på senare tid studerat betygsättningen på svenska skolor. Att betygen på skolor i utsatta områden sjunkit förvånade henne då inte så mycket. Besparingar, arbetslöshet, invandring räcker långt som förklaring.

Kraftig höjning
- Men vad jag inte väntat, det var den kraftiga höjningen av betygen i mer privilegierade områden, framför allt då i storstäderna och en del förortsområden.
Sålunda har betygspoängen skjutit i höjden i Stockholms innerstad, i Danderyd och Lidingö, i Kungsbacka, i Lomma. Där bor de framgångsrika, de med jobb och pengar - och med hög studiemotivation, som också förs vidare från föräldrar till barn.
Där pluggar man sig till höga betyg. Medan bilden på en massa andra håll - Hageby i Norrköping, bruksorter, Angered i Göteborg etc etc - är en helt annan.
- Vilket ju inte betyder att skolorna med högre betyg också skulle vara bättre som skolor, säger Anne-Marie Lindgren. Man ser ett tydligt samband med den ekonomiska utvecklingen.
- Här finns också ett invandrarperspektiv, även om det inte alltid är så att de här områdena domineras av invandrare.

Annan faktor
I olika studier har visats på att elevers betyg är mer relaterade till föräldrarnas utbildningsnivå än till deras etniska bakgrund. Anne-Marie Lindgren pekar också på studier, som visar på ännu en faktor: Huruvida föräldrarna har jobb eller inte.
- Om de är högutbildade men inte har jobb, eller om de kanske måste försörja sig som pizzabagare, då kan det nog vara svårt att övertyga barnen om vikten av att studera vidare.
"Eftersom jag inte behöver grubbla över var pengarna ska tas" kan Anne-Marie Lindgren utan vidare slå fast, att det behövs ökade resurser i skolan - "även om resurserna i sig inte löser några problem". Det är därvid också viktigt att invandrarbarn får undervisning i sitt hemspråk.
- Det tar fem till åtta år innan ett nytt språk fungerar som inlärningsspråk. Men sedan kommer man ju inte undan, att de också måste lära sig tala svenska.
Det finns också en del annat att fundera över. Pedagogiken i dagens svenska skolor till exempel, den som till stor del baseras på elevernas eget kunskapssökande:
- Det fungerar säkert väldigt bra, när det praktiseras på studieintresserade vuxna. Men vi behöver nog en diskussion om hur det fungerar i grundskolan.

Förtjust återbesök
På återbesök i Norrköping, barndomsstaden, blickar Anne-Marie Lindgren förtjust ut över allt det som hänt med det gamla industrilandskapet.
Som ledarskribent i Folkbladet då vid 70-talets slut skrev hon många artiklar till den gamla industrimiljöns försvar. På den tiden visste man ju inte riktigt vad man skulle ta sig till med den, och det fanns till och med de som uttryckligen ville "riva skiten".
Nu finns plötsligt både IT och Campus där. Norrköping har gått framåt - men samtidigt finns då gamla problem kvar. Till universiteten har ju den sociala snedrekryteringen till och med ökat på senare år.
- Även det hänger ihop med de ökande klyftorna i samhället, konstaterar Anne-Marie Lindgren. De syns också i skolan.

Information till våra läsare

Socialdemokratisk optimism