Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Skolvakten - en sista utväg

Under måndagen fick Kungsgårds språkintroduktion som första skola i Norrköping ta in vakt för att skapa trygghet och säkerhet för elever och anställda.

En sista utväg. Vakter på skolan är ingen som någon egentligen vill ha.

En sista utväg. Vakter på skolan är ingen som någon egentligen vill ha.

Foto: mikael strand

NORRKÖPING2016-03-16 08:00

–  Vi har försökt lösa det här på många olika sätt utan att lyckas. Vakter var till slut det vi erbjöds, säger Kerstin Sanner, rektor för språkintroduktionen på Kungsgårdsskolan.

Efter ett antal allvarligare händelser, med bland annat en knivskärning med rakblad, där en elev dömts till samhällstjänst, fick rektorn för ett par veckor sedan nog.

– Det var ett stort bråk, med säkert ett 50-tal personer inblandade, både elever på skolan men också folk utifrån. Alla slogs inte men folk stod och hetsade och hejade på. Polisen larmades av flera personer. Folk som bor i närheten blev rädda och andra elever och lärare blev rädda. Jag kunde inte längre säkra tryggheten och säkerheten för elever och anställda på skolan, säger Kerstin Sanner.

Läs mer: Skola tvingas anlita vakter.

Av de närmare 300 elever som går i språkintroduktionsklasser är det en handfull killar som ställer till det.

– Förra året var det lugnt på skolan, då hade vi främst nyanlända elever från Syrien där många var högpresterande och skolvana. I år ser det lite annorlunda ut och det kommer fler ensamkommande flyktingungdomar. De här, främst tre eleverna, antingen skapar problem eller rör sig där det finns problem. De har dålig impulskontroll och vill inte gå i skolan, säger Kerstin Sanner.

Skolan har aktivt jobbat för att lösa problemen på en massa olika sätt och kränkningar, mobbning och andra störningar i skolan anmäls till utbildningskontoret. Där har man utsett en person som haft till uppgift att se hur man kan komma tillrätta med de elever som missköter sig.

– Jag kan stänga av elever i en vecka, vilket jag också gjort, vi har assistent i klassrummet och vi jobbar med olika projekt. På utbildningskontoret har man kollat om man kan flytta lever, dela på dem, för att på så vis få lugn och ro, säger Kerstin Sanner.

Men eftersom de är i gymnasieåldern kan de inte gå på tillexempel SFI, svenska för invandrare, och det finns ingen annan skola som har språkintroduktion.

När man når en viss kunskap i svenska kan man få flytta till Ebersteinska gymnasiet, men på den nivån är inte de här eleverna.

– Och skulle jag fråga om någon annan skola kan ta emot en ”värstingelev” skulle de säga nej, säger Kerstin Sanner.

Läs mer: Kuratorn jobbar stenhårt på skolan.

Själv hade hon hoppats att man skulle få ha en och samma vakt under hela terminen, så att ett förtroende kan byggas och alla känner sig trygga.

– Vi la tre arbetstimmar på att informera vakten i måndags om vilka elever han ska koncentrera sig på, hur vi arbetar och vad han förväntas göra. Så fick jag veta att det kommer en ny vakt dagen efter. Det känns inte alls bra och vi kan inte lägga så mycket tid varje dag på att informera. Jag hoppas att utbildningskontoret, som tar kostnaden för vakten centralt, också kan påverka att vi får en och samma vakt fram till sommaren, säger Kerstin Sanner.

De fem elever som ställer till problem är i första hand i behov av terapi, de har många obearbetade trauman med sig, men till primärvården är det kö och ingen har tid att ta emot dem.

– Vår kurator har även KBT-utbildning så hon har börjat med KBT-samtal med en av eleverna, men det här går egentligen utanför vad vår egen elevhälsa får behandla. Men vi måste göra något i väntan på att de ska få adekvat behandling. Att de mår dåligt är inte bra för någon, säger Kerstin Sanner.

Ensamkommande barn

Antalet ensamkommande asylsökande barn har ökat de senaste åren. Under 2014 beviljades 75% av de ansökningar som prövats av Migrationsverket.

Mellan januari och oktober 2015 ansökte 23 349 ensamkommande barn om asyl i Sverige. Av dessa var fler än hälften från Afghanistan. Den näst största gruppen barn kom från Syrien, följt av Eritrea och Somalia. De allra flesta är pojkar mellan 13-17 år. Antalet flickor var drygt 2 000.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om