Krafftag för att stoppa droganvändning tas redan i ett tidigt stadium, menar Birgitta Larsson, barn- och ungdomschef vid Norrköpings kommun.
– Droger är oacceptabelt. Det är alla överens om. Vi måste se till att få bort drogmissbruk överhuvudtaget, säger Birgitta Larsson och fortsätter:
– Vi måste arbeta för en skolmiljö där våra barn och ungdomar kan känna sig trygga och där det inte förekommer några droger.
Läs mer:Fler elever knarkar
Skolchefen påtalar att det är viktigt att skolpersonalen vet vad som gäller. Hon säger också att det finns tydliga rutiner och regler för hur man ska agera vid ett misstänkt drogmissbruk hos en elev.
– Vi har en tydlig handlingsplan där vi samarbetar med andra i kommunen, främst socialtjänsten och Moa-mottagningen. Om eleven är under 18 år är vi skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det handlar alltid om att hjälpa eleven att komma ifrån sitt beroende, säger Birgitta Larsson.
Hon tillägger att man ser oerhört allvarligt på vikten av att anmäla.
– När vi upptäcker att det faktiskt säljs droger i närheten av – eller på våra skolor och fritidsgårdar – måste vi vid varje tillfälle göra en polisanmälan. Det är också upp till varje medarbetare att ta sitt ansvar, reagera och se till att det görs en polisanmälan. Chefen måste alltid informeras och det är också ofta chefen som gör polisanmälan.
– Det spelar ingen roll om det måste göras varje dag. Alla händelser ska rapporteras. Så fort vi börjar blunda för problemet öppnar vi dörren för att det ska kunna fortsätta, säger hon.
Läs mer: Gymnasiechefen om drogerna
Skolorna ska alltid göra en orosanmälan om man misstänker att en elev är illa ute. En rutin som Birgitta Larsson menar är genomarbetad och som följs i skolorna. Men påminnelser om rutinerna är viktigt.
– Det är en ledningsfråga. Det är oerhört viktigt att man från skolledningen är tydlig med att man förväntar sig att personalen rapporterar det man ser och gör anmälningar. Det är saker som man hela tiden måste påminna om, säger Birgitta Larsson.
Hon tillägger att det kan vara svårt för personalen att se vad som sker i varje enskilt fall.
– Jag kan förstå att man som enskild medarbetare och enskild lärare kan uppleva att ingenting händer eftersom man inte har hela bilden. Man ser inte vad som händer med de enskilda elevärendena. Det arbete som pågår på till exempel Moa-mottagningen eller socialförvaltningen kan inte alltid kommuniceras på grund av sekretess. Vi hoppas naturligtvis att man så småningom ser resultatet. Jag kan förstå att känslan av att inget händer kan infinna sig men då är det extra vitkigt att man från ledningen förklarar och tydliggör våra rutiner och förväntningar.
Läs mer: Lätt att få tag i droger
Norrköpings skolor har ett tätt samarbete med bland annat Moa-mottagningen. Tillsammans hjälps man åt med testning och att försöka fånga upp de unga. Testning för droger kan dock bara ske med samtycke. Det är inte möjligt att tvinga någon över 18 år att ta drogtest. Icke myndiga barn kan tvingas av sina föräldrar. Det finns också samverksansgrupper som jobbar just med drogrelaterade händelser och barn.
Om eleven är äldre och går på gymnasiet finns också möjligheten att stänga av eleven om den är en fara för andra.
– Vi får inte glömma bort att vi har många elever som inte har problem. Alla elever och föräldrar måste kunna känna sig trygga med att vi agerar för att skapa en helt drogfri miljö. Skolan ska vara en trygg plats för alla, säger Birgitta Larsson.
Hon berättar också att de elever som fångas upp tidigt på sikt uppskattar insatserna och ofta tar sig ur ett begynnande missbruk. Rädsla för elevens reaktion får inte vara en anledning att inte anmäla.
– Jag är övertygad om att man inte förlorar elevernas förtroende om man agerar och anmäler. Snarare tvärtom, även om de just i stunden blir arga eller ledsna så tror jag att de senare i livet uppskattar det. Min erfarenhet säger att eleverna vill att någon ska reagera, säger Birgitta Larsson.