Skattehöjningen ger kommunen en ökad intäkt med 134 miljoner kronor år 2016.
– Vi vill få fram resurser för att förstärka i skolan och inom äldreomsorgen. Men vi vill också få fram resurser för att vi ska kunna ta tillvara de möjligheter vi har att växa och utvecklas - då behövs det fler som hanterar bygglov och detaljplaner, säger Lars Stjernkvist (S), ordförande i kommunstyrelsen.
För att göra allt det här behövs en skattehöjning, menar han.
Vad betyder det här för den enskilde?
– För normalinkomsttagaren betyder det ungefär 100 kronor i månaden. Jag har verkligen respekt för att man vänder på varje krona, men när man ser vad man får för den pengen, både åtgärder som stimulerar tillväxten, men också resurser som gör att vi minskar klyftorna och rättar till en del av de stora brister som vi har i Norrköping - då hoppas jag att man tycker att vi använder den hundralappen på ett bra sätt, säger Lars Stjernkvist.
Det är första gången på 35 år som skatten höjs i Norrköping. Senast var 1981.
– Nu är det befogat, menar Lars Stjernkvist.
Om man tittar på de alternativ som fanns, stora besparingskrav inom vård och omsorg och skolan, var det inte så svårt att ta beslutet om en skattehöjning, säger kommunalrådet Karin Jonsson (C). Hon tror att folk kan köpa en liten skattehöjning, om pengarna går till rätt saker.
– Det har inte varit ett lätt beslut - för något av partierna, säger Eva-Britt Sjöberg (KD).
Samtidigt är Norrköping inte den enda kommunen som landat i att höja skatten, säger hon.
– Det räcker inte att med att höja skatten - vi måste effektivisera vår verksamhet med ungefär lika mycket, fortsätter Karin Jonsson.
Genom två särskilda uppdrag, att med extern hjälp granska alla kommunens verksamheter, och fokus på att få människor att gå från bidragsberoende till jobb, hoppas Kvartetten framåt 2019 få ner kostnaderna med 140 miljoner kronor.
– I grunden har vi i Norrköping en god ekonomi, säger Lars Stjernkvist och talar om en reserv på 270 miljoner kronor.
Samtidigt talar han om 2015 som ett tufft år. Den styrande majoriteten lägger sin budget i ett läge som är "dramatiskt" med tanke på omvärlden, samtidigt som Norrköping genomgår en omfattande förändring.
Kommunen växer kraftigt, befolkningen ökar - vilket ställer krav på investeringar. Det behövs fler äldreboenden, fler förskolor och ett ökat bostadsbyggande.
Lars Stjernkvist talar om två utmaningar: att möta tillväxten, se till att kommunen expanderar, och att stärka kvaliteten inom äldreomsorgen och skolan.
Utbildningsnämnden får en förstärkning på 30 miljoner kronor. Hälften går till gymnasieskolan, som har en tuff situation.
Vård- och omsorgsnämnden, som ökar antalet platser på särskilt boende med 175 platser de närmaste åren, och som genomfört reformen sammanhållen arbetstid, får en utökning med 50 miljoner kronor, medan socialnämnden får ett tillskott på 27 miljoner kronor.
I budgeten kan man också notera 13 nya tjänster för ett effektivare planarbete och byggprocesser, och förstärkt vuxenutbildning.
211 miljoner kronor plockas ut från Hyresbostäder, för investeringar kring nya bostadsområden.