SkÄdis som vill lÀgga vÀrlden för sina fötter
NORRKĂPING: Japp! SĂ„ kan man förĂ€ndra vĂ€rlden!Det tĂ€nkte 14-Ă„riga Oldoz Javidi som hade tjatat till sig en praktikantplats pĂ„ Ăstgötateatern. Hon hade ju minsann spelat med en teatergrupp pĂ„ frita i Hageby.Det hon sĂ„g var Spindelkvinnans kyss med Richard Carlsohn och det var tolv Ă„r sedan.Hon tĂ€nker likadant idag. SĂ„klart att vĂ€rlden mĂ„ste bli bĂ€ttre och det jobbet Ă€r hennes liv.Guldbagge eller ej.
Mitt i repetitionerna av pjÀsen Motortown som har premiÀr om tvÄ veckor. Oldoz Jalvidi fÄr en puss pÄ tÄrna av sin
Foto: Fotograf saknas!
- Jag blev verkligen överraskad, sÀger hon. Och visst Àr det vÀldigt roligt. Inte minst för att mamma Soghra Àr sÄ stolt idag, hon som hade helt andra högtflygande planer för sin dotter.
Men skÄdis blev hon och det verkar gÄ pÄ rÀls och Ät rÀtt hÄll. Filmer, pjÀser, Sommarmorgon pÄ tv, turné med fri grupp.
- Nja, det finns mÄnga nominerade som Àr helt försvunna frÄn branschen, sÄ det sÀger inte sÄ mycket. Men det kÀnns som ett erkÀnnande just nu i alla fall.
Hon vet vad hon vill den hÀr kvinnan. Hon sticker inte ivÀg i drömmar, hon Àr en ganska liten mÀnniska, men utstrÄlar energi och övertygelse och stÄr synnerligen stadigt pÄ jorden.
Tro pÄ budskapet
- SÄklart att jag alltid vill ha ett jobb, men jag skulle aldrig jobba med reklam, det Àr just sÄnt jag jobbar emot, sÀger hon. Det fÄr inte bara vara sÄ att pengarna styr vÀrlden. Och ska man stÄ pÄ en scen och spela för en betalande publik mÄste man ju tro pÄ det man sÀger, annat Àr omöjligt. Det gÀller film ocksÄ.
Hon blir lite rÀdd för att verka alltför korrekt och prÀktig mÀrker vi. Men medger ÀndÄ att nÀr hon har tid och nÀr perioder av arbetslöshet har kommit sÄ Àr det Amnesty som gÀller. Eller Greenpeace. Eller RÀdda Barnen eller SOS-barnen.
Partilös
- Jag arbetar alltid politiskt, men jag Àr inte med i nÄgot parti, det Àr inte den vÀg jag tror pÄ, sÀger hon. Jag var Ànnu inte född nÀr min mamma var med i den iranska revolutionen, sÄ jag antar att jag inte har haft nÄgot riktigt val. Jag fick det i blodet.
NÀr Oldoz hade gÄtt fÀrdigt estetiska programmet pÄ De Geer och sett Spindelkvinnans kyss tio gÄnger till och och fÄtt vara med i det mesta pÄ teatern, sökte hon Statens scenskola och kom in i Göteborg.
Slitig scenskola
- Det Àr inget jag rekommenderar, sÀger hon. Som 19-Äring har man inga livserfarenheter som gör att man kan ta till sig kunskaperna tillrÀckligt. Jag sökte ju pÄ trots, alla sa att "lilla gumman, har du tÀnkt pÄ vad det innebÀr", och dÄ bestÀmde jag mig definitivt. Men vilka krockar det blev, det var fruktansvÀrt slitigt mellan oss tiotal i klassen. De andra uppÄt 30 Är. Man sÄrade och sÄrades och det tog lÄng tid att komma över. Det Àr ju lite speciellt att prata teater och lÀmna ut sig totalt natt och dag i fyra Är.
Men hon lÀrde sig massor och tycker att hon gör det fortfarande. Som att allt inte blir som hon vill.
Kan ta andra vÀgar
- Man mÄste ju rÀtta sig efter ensemblen, sÀger hon. En pjÀs kan ju ta andra vÀgar Àn de man stÀnker sig nÀr man lÀser den. Men det gÀller inte för Motortown. Den Àr perfekt, den blir jÀttebra, den Àr politisk, skarp, grym och högst kontroversiell, den ger inga svar, den beskriver hur det Àr och sÄ fÄr publiken tÀnka vidare och se att vi alla Àr lika skyldiga. Och sÄ Àr det en jÀttebra kvinnlig regissör.
Hon talar om Thereza Andersson som regisserar den pjÀs som repeteras just nu med premiÀr 27 januari. Motortown handlar om en soldat som kommer hem frÄn kriget i Irak och vad som hÀnt med honom som mÀnniska.
FlÀngigt liv
- Det Àr klart att teater ska vara underhÄllande men den fÄr inte vara innehÄllslös, sÀger Oldoz. Om man krÀver det, dÄ trampar man ju pÄ sjÀlva teatern.
En ung skĂ„despelare lever ett kringflackande liv. Fasta tjĂ€nster talas inte om lĂ€ngre, hon har fĂ„tt ett Ă„r hĂ€r pĂ„ Ăstgötateatern och det Ă€r det lĂ€ngsta kontrakt hon haft hittills.
FlÀnget tar
- Det tar att flÀnga sÄ hÀr, sÀger hon. Jag börjar ocksÄ tÀnka pÄ barn, pÄ familj, pÄ att ha en bas. Det har jag inte haft efter scenskolan. Visst sliter det, jag Àr ung men kÀnner mig inte sÄ ung lÀngre.Jag ska i alla fall orka ett tag till. Vi lever ju vÀldigt otryggt ocksÄ numera nÀr det inte gÄr att överleva som arbetslös.
Sista frÄgan för dagen handlar om drömroll, det hör till.
- Jag fÄr finna mig i att spela 17-Äriga tjejer och det gör jag sÄ gÀrna. Men nÀr jag har kommit lite lÀngre skulle jag vilja göra syster Rachel, hon i Gökboet. Men dÄ ska man vara i rÀtt Älder.
SĂ„ jobbar vi med nyheter