Seistan (eller Sistan) är namnet på en stark nordlig eller nordvästlig vind som i slutet av maj eller början av juni uppstår i provinsen Seistan i östra Irak och sydvästra Afghanistan. Vinden fortsätter att blåsa i ungefär fyra månader, till slutet av september, och är därför även känd som 120-dygnsvinden. Den kan ibland nå orkanstyrka (över 32 m/s) och för med sig intensiv värme samt mycket sand och stoft. Regionen Seistan består av lågland jämfört med omgivningen, den ligger ungefär bara 500 meter över havet, och har väldigt torrt klimat. Årsnederbörden är på 50 till 100 millimeter och man är därmed beroende av vårfloden för vattentillförsel. På en del ställen bildar sanden vandrande sanddyner som täpper till vattentillförseln och driver mot husen. Vinden orsakar erosion och sliter på byggnaderna, så husen i området har blankslitna väggar på de sidor som vetter mot vinden. Seistan är en ravinvind som orsakas av landskapet där den uppstår och påverkas av den sydvästliga monsunen från Indiska oceanen. Den förknippas även med ett lågtryck över norra Indien sommartid. Det sägs att vinddrivna kvarnar uppfanns i Seistan, "vindarnas land", på Muhammeds tid.
