Den som ser Melodifestivalen glömmer lätt att allt arbete som ligger bakom produktionen. Kläddesigner, ljusdesigner, artister, pr-folk och tekniker är några av dem som på skilda sätt är engagerade bakom kulisserna.
En av dem som porträtteras i utställningen är Ola Melzig, cheftekniker för Eurovison Song Contest.
- Han berättar att de vissa dagar kan köra i tjugo timmar i sträck. Det blir en nära gemenskap i gänget, alla umgås och man har en del practical jokes för sig för att orka. Men han hyllar catering, utan mat fungerar inget, säger museiintendent Annelie Egelin Tärning.
Juryräven Larz-Thure Ljungdahl i Norrköping som med sina 22 år har svenskt rekord som juryordförande berättar hur jurygruppen arbetade. Nanne Grönvall beskriver stämningen i Greenroom och hur hon känner inför sitt jobb. Och vi får höra schlagerfantasten och bloggaren Pierre Bengtsson berätta om hur tävlingen är el livsstil. På sin stora dataskärm bevakar han de olika ländernas melodifestivaler på nätterna.
Mot musikens kommersialiseringGenom åren har Melodifestivalen också kritiserats och debatterats. På 70-talet ansåg många att tävlingen var ett kommersiellt jippo och uppslutningen blev stor när Alternativfestivalen arrangerades i Stockholm 1975. Omkring 40 organisationer och 12 000 besökare samlades under parollen "kämpa mot kulturens kommersialisering". Om detta motstånd berättar Anders Linder "Valle" i Ville, Valle och Viktor. Rörelsens stora hit blev Ulf "Sillstryparn" Dagebys "Doin' the omoralisk schlagerfestival" som besökaren naturligtvis kan lyssna på.
- Oavsett om man tycker om festivalen eller inte så kryper den lätt in i hemmet, konstaterar Annelie Egelin Tärning som vandrat till en del av utställningen där kommentarerna i tv-sofforna lyfts in i pratbubblor och en skäms-kudde finns till hands.
Läs hela artikeln i Folkbladet.
