"Säkerheten för patienterna hotas"
- Patienternas säkerhet är hotad, säger sjuksköterskor inom Sjukvårdsupplysningen som är besvikna på hur landstingsledningen hanterat de inkörningsproblem som funnits sedan starten den förste oktober.
Nedringda. Så gott som vid varje pass lyser den röda triangeln som meddelar att det är mer än tjugo minuters väntetid för den som ringer till Sjukvårdsupplysningen. På kvällar och helger bemannas Sjukvårdsupplysningen även av sjuksköterskorna på jourmottagningarna, från vänster Anna Ottenklev, Kasema Pecic och Karin Janzon på Hagebyjourmottagning i Norrköping. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
- Det har varit alltför påfrestande under så lång tid, nu får det vara nog, säger Anna Ottenklev, sjuksköterska och en av de sköterskor som sitter i Sjukvårdsupplysningen på Hageby jourmottagning på kvällar och helger.
I flera år har det inom landstinget talats om en Sjukvårdsupplysning som skulle underlätta vårdcentralernas arbete i länet.
- Det var tänkt att de skulle ta en stor del av alla de rådgivande samtal som kommer till oss. Det skulle vara en egen enhet med egen personal, men så blev det inte, berättar Anna Ottenklev.
Helt plötsligt skulle sjuksköterskor på länets olika jourcentraler också bemanna sjukvårdsupplysningen kvällar och helger. Det har resulterat i en kraftig försämring som till största delen drabbar patienterna.
Bortkopplade
- De har svårt att komma fram, kan bli bortkopplade efter att ha suttit i kö i flera timmar. Tidigare tog vi på Hagebyjourmottagning emot samtalen till 100 procent. Idag är det bara drygt 60 procent av de som ringer som får kontakt med oss, berättar Kasema Plecic.
Stämningen inom kåren är upprörd. Personalen på sjukvårdsupplysningen i Östergötland har skrivit under ett brev där man vill se en förändring av systemet. Brevet skickades för två månader sedan till personer i ledningen både i landstingsstyrelsen och den politiska ledningen.
Det är många delar som inte fungerar. Patienter som ringer från Motala kan hamna hos en sjuksköterska som sitter i Norrköping.
- Vi har ingen lokalkännedom eller några kunskaper över hur mycket de har att göra i de andra distrikten. Dessutom blir det en form av dubbelarbete. Jag måste skriva ner allt fakta om patienten och om den behöver en läkartid så måste jag faxa informationen till en sköterska i ett annat distrikt så att hon kan ringa upp och boka en tid åt patienten, säger Karin Janzon och förklarar att patienten själv borde få välja i vilken ort man ska få vård.
Mycket upprörda
När patienterna inte kommer fram till Sjukvårdsupplysningen är det många som blir mycket upprörda och ringer till sos alarm eller till Landstingets växel.
- Sedan starten har de blivit nedringda. Det är ett stort problem att patienterna får sitta i kö så länge. En patient berättade att han började ringa klockan åtta på morgonen och kom fram först klockan ett på eftermiddagen, säger Anna Ottenklev.
Många av de som inte kommer fram åker istället till Hagebyjourmottagning vilket ökar trycket på personalen. Sjuksköterskorna i Sjukvårdsupplysningen får lämna telefonerna och rycka in i det praktiska arbetet på vårdcentralen.
- Vi har ett arbete som inte fungerar varken för oss eller för patienterna, konstaterar de tre sjuksköterskorna och vill se en förändring.
Anna-Lena Sörenson (s) ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden men även ansvarig för kontakt och kommunikation med medborgarna i Östergötland anser att det som hänt är tråkigt.
- Men man kan inte rusta sig inför ett sådant hårt tryck som drabbade vården i helgen. För övrigt, på vardagarna har jag en uppfattning om att det fungerar ganska bra, men det går säkert att utforma det ännu bättre, säger hon och förklarar att systemet måste utvärderas och ses över.
Analys pågår
Mikael Borin, ekonomidirektör och ansvarig i landstingsledningen för sjukvårdsupplysningen meddelade igår att kartläggning och analys av systemet redan pågår. Just nu pågår en analys över patientsäkerheten och hur rådgivningen och svarstiderna fungerar. Sedan tre veckor tillbaka startade en processkartläggning över samverkan mellan den centrala Sjukvårdsupplysningen och den delen som sitter på jourcentralerna i Linköping, Norrköping och Motala.
Att Sjukvårdsupplysningen inte enbart består av en enhet ser han däremot som en fördel.
- Vi ansåg att det var bra att starta så här med ett länssamarbete. Att det inte fungerar är nog både beroende på tekniska och organisatoriska problem, förklarar han.
Översynen ska vara klar i slutet av januari och då presenteras eventuella förändringar. På jourmottagningen i Hageby får man ännu en tid arbeta under stressiga förhållande.
- Sjukvårdsupplysningen är jättebra om den fungerar som den var tänkt, som en fristående verksamhet som har öppet dygnet runt. Det vore det bästa för patienterna, säger de tre sjuksköterskorna på Hageby jourmottagning.