Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Så ska etanolfabriken klara krisen

På Händelö ligger en av Sveriges mest omdebatterade industrier - Agroetanol. Just nu pågår intrimningen av den miljardinvestering som ska öka fabrikens sprit- och fodertillverkning med det fyrdubbla. Men mörka moln hotar. Ändrade tullregler kan slå undan benen för hela satsningen, men vd Joakim Säll tänker knappast kasta in handduken.  Trading (egen etanolhandel) och ökad export är motdragen - kombinerat med lobbying mot politikerna.

Foto: Forsby Jan

NORRKÖPING2008-10-23 03:00
Joakim Säll har nu hunnit sitta på vd-stolen för Agroetanol i ett halvår. Att etanolfabriken skulle vara föremål för massmediagranskning visste han, men att intresset skulle vara så stort blev en överraskning. - På det här halvåret har jag haft fler massmediekontakter än under hela min 20-åriga tid på Statoil, säger han. Omdebatterad är ordet när det gäller den etanol som fabriken i Norrköping tillverkar. Och debatten är inte direkt av positiv art: Etanol producerad av vete är inte alls klimatneutralt, det är för dyrt att producera och moraliskt förklastligt så länge det finns människor som svälter, heter det. - Det jobbiga är att påståendena om den dåliga etanolen biter sig fast så enkelt. Det är mycket svårare att förklara hur vi resonerar. Det är mer komplext, men det visar att vår fabrik visst är miljöriktig, säger Säll. Enligt fabriken ger varje del energi som används för produktionen fem delar energi tillbaka. Och det är solens lagrade energi i vetet som gör denna ekvation möjlig, enligt Joakim Säll. Att första generationene etanoltillverkning, som Agroetanol är, är mindre effektiv än andra generationens håller han med om, men, säger han: - Det perfekta kan inte få bli det godas fiende. Diskussionen om det moraliskt tveksamma att göra sprit av mat (vete) är också återkommande nu. - Det blir en knölig diskussion där man bli utmålad som cyniker. Men sanningen är att även om vi skulle låta bli att producera etanolen så mättas inte fler hungriga munnar i världen för det, säger Joakim Säll. Hoppet är ökad efterfrågan
Men det allvarligaste hotet är inte alls några moraliska diskussioner, utan ett konkret förslag från regeringen som gör att billigare brasiliansk etanol kan importeras utan hinder till Sverige och EU. Sockerröret, som är råvaran för brasiliansk etanol, växer mycket snabbare än vete och det är en av grundorsakerna till att denna etanol blir billigare att tillverka. FÖ: Men hur ska ni då någonsin kunna konkurrera med brasiliansk etanol med dessa förutsättningar? - Min tro är att efterfrågan på etanolen ökar så mycket att vi kan exportera den. Jag sätter delvis mitt hopp till politikerna och de miljömål de ställer upp, säger Joakim Säll. Bland annat tänker han på diskussionen om att tillåta och öka låginblandningen av etanol i bensinen i EU. Ett sådant beslut skulle i ett slag öka efterfrågan oerhört på etanol. I dagsläget används Agroetanols etanol huvudsakligen för låginblandning i bensin i Sverige. Agroetanol och dess ägare Lantmännen hoppas också att de importhinder som finns i dag för etanol som kommer från länder utanför EU (förutom ett par 3:e världenländer som har frihandelsavtal med EU om etanol) ska trappas ned i flera steg över en period om fem år. Då får Agroetanol mer tid på sig att anpassa sin produktion. - Lantmännen energi har en grupp som arbetar mot politikerna i dessa frågor, säger Joakim Säll men medger också att politiska beslut inte låter sig beställas så lätt. Ett annat motdrag som Agroetanol gjort är att ägna sig allt mer åt trading, dvs handel med etanol. Det ger ett nytt ben för Agroetanol att stå på. - Just nu handlar vi med mer etanol än vad vi producerar. Bland annat handlar vi med brasiliansk etanol. Och vi är i topp fem av tradarna av etanol i EU, men då är de största mycket större än vad vi är, säger Säll. Gynnsamt med vetet
Priset på råvaran, dvs vete, har varit en annan diskussionspunkt. Särskilt förra året, då priset sköt i höjden efter en bra skörd och stor efterfrågan. I år har läget varit betydligt gynnsammare för Agroetanol. Vetet från årets skörd har varit av dålig kvalitet och har i många fall inte gått att använda till brödbak. Följden blev att priset halverades. - När priset på spannmålen som mest var över två kronor kilot var det besvärligt för oss. Men det svänger som sagt snabbt, säger Joakim Säll. Investeringen som Lantmännen nu gör i Norrköping en miljard kronor. För det får man en ny och större produktionslinje som ska vara igång i början på nästa år. Redan i månadsskiftet hoppas man att de första dropparna av etanol ska komma ur kranarna på den nya linjen. FÖ: Är hoten i form av brasiliansk etanol ett hot som kan äventyra investeringen? - Skulle man fatta ett beslut om att stänga fabriken måste det vara en långsiktigt hopplös situation för oss. Så uppfattar vi det inte. Och vi känner stort stöd från vår ägare Lantmännen, säger Joakim Säll. FÖ: Det har nämnts att den negativa debatten om etanol som drivmedel skulle vara resultatet av ett aktivt lobbyarbete från oljeindustrin. Tror du på de uppgifterna? - Egentligen inte. Med min bakgrund i Statoli kände jag att i alla fall den svenska oljeindustrin också vill röra sig mot framtiden. De är inte emot Agroetanol, säger Joakim Säll. Slutligen är kronans försvagning gentemot den amerikanska dollarn till fördel för Agroetanol. Brasiliansk etanol köps nämligen för dollar. Ju dyrare dollar, desto dyrare importetanol från Brasilien. Vilket gynnar Agroetanol.
Agroetanol startades 2001 av Lantmännen. Syftet är att använda böndernas spannmålsöverskott till etanol- och fordertillverkning. Etanolen används till låginblandning i vanlig bensin. Fem procent av en liter bensin i Sverige består av etanol från Agroetanol. 2007 producerade fabriken 60 miljoner liter etanol och 45.000 ton djurfoder. Djurfodret är den proteinrika produkt som blir kvar när etanolen tillverkats av spannmålet. Efter investeringen ska fabriken sysselsätta drygt 70 personer och tillverka 210 miljoner liter etanol och 180.000 ton djurfoder. Restprodukten från hela tillverkningen ska enligt planerna gå till biogastillverkning vid Svensk biogas anläggning som ligger granne med Agroetanol. En annan granne, E.on:s fjärrvärmeanläggning på Händelö, levererar energi i form av ånga till Agroetanol. E.on:s anläggning drivs huvudsakligen av biobränsle och hushållsavfall. Första generationens etanoltillverkning baseras på spannmål, majs eller sockerrör/sockerbetor. Andra generationens baseras på celluslosa (ved).
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om