Så provar du vin - börja med enkla provningar
STOCKHOLM (TT Spektra)I den nyutkomna boken "Vinprovningens ABC" ger Lars Torstenson råd och lär ut grunderna i konsten att prova vin.
- Börja med väldigt enkla provningar, så du lär dig hur du ska göra och varför, råder han.
Att ha grundläggande kunskaper om vin är de flesta betjänta av, tror Lars Torstenson. Och då behöver det inte handla om så avancerade saker som att kunna precisera ett vins karaktär eller skilja på viner från olika distrikt. Snarare kan det handla om hur man beter sig då kyparen häller upp vin i ditt glas när du är på krogen eller vad du faktiskt förväntas känna när du luktar på ett vin.
- På krogen kan det vara skönt att veta att man nog ska ta glaset i benet och snurra lite för att sedan lukta lite på vinet, innan man smakar på det, säger Lars Torstenson.
- Är man osäker på vad man ska göra blir det gärna så att man snedreagerar och viftar bort det hela, den som serverar blir lite putt, och så blir allt löjligt. Eller ännu värre, man beställer vatten eller öl att dricka till maten i stället, för att slippa känna sig obekväm.
<b>Njutningsfullt vin</b>
Enligt Lars Torstenson ges inget vin rättvisa om man bara sörplar i sig det utan att tänka, och det kan därför vara bra att känna till de mest grundläggande kriterierna för vad som utgör ett vins karaktär.
- Målsättningen är att göra ett vin så njutningsfullt som möjligt och det behöver inte betyda att man köper ett vin för flera hundra kronor, utan det kan innebära att man köper rätt vin för 85 kronor, till maten du äter.
För att lära sig vinprovningens grunder rekommenderar Lars Torstenson att börja med en provning med ett rödvin, ett rosévin och ett vitt vin. Och det är faktiskt inte så dumt som det kanske kan låta, vid första tanken, menar han.
<b>Viktigt att lukta</b>
- Syftet är ju att lära sig känna skillnad på olika viner och ju större skillnad desto lättare att skilja dem åt.
Grundläggande provningar kan även innebära att man provar tre viner av samma färg, som skiljer sig åt markant, eller att man ställer ett vin som är torrt mot ett vin som är sött, och så vidare.
- Först när man kan skilja dessa viner åt, kan man börja jämföra liknande viner från olika länder eller olika vindistrikt, säger han.
Men hur går då en vinprovning till?
Jo, innan man smakar på vinet börjar man med att titta på det. Vad har det för färg, och är det blankt eller oklart? Har man flera viner kan man jämföra de olika vinernas färger. Olika druvor har olika mycket färgämnen och med tiden kan man lära sig att skilja dem åt.
Nästa steg är att lukta på vinet. För att förstärka doftintrycket snurrar man lite på glaset så att vinets yta blir större. Fundera sedan på vad doften påminner om? Är det fruktigt eller bärigt eller luktar det rentav stall...
<b>Märkliga associationer</b>
För att lära sig att associera sina doftupplevelser rekommenderar Lars Torstensson i sin bok att man har en så kallad deskriptiv provning. Tanken är att man dukar upp allehanda frukter, syltburkar och vad man än hittar i kylskåp och skafferi, som kan vara till nytta i sammanhanget. Har man möjlighet tar man även fram en gammal inriden sadel, lite stalluktande ridkläder och kanske en flaska salubrin och vinäger.
Sedan är det bara att jämföra vinernas doft med lukten på det man tagit fram, och på så sätt försöka bestämma vad de olika vinerna har för karaktär.
Enligt Lars Torstensson brukar det första intrycket ofta vara bra att hålla fast vid.
- Doftupplevelserna är ofta subjektiva och man ska inte hejdas av att associationerna ibland kan kännas både märkliga och långsökta, menar han.
Själv berättar han om hur en doftupplevelse från barndomen hjälpt honom att associera vilt när det gäller vin. En blandning av dofterna snö, brända ljus och lite matrester i en snögrotta när han var fyra år, har hjälpt honom att i vuxen ålder kunna bestämma en Rioja Gran Reserva.
<B>Visste du att:</B>
? vitt vin kan framställas av alla druvor. Det är bara druvskalet som är färgat.
? vin kan lagras i garderoben. Huvudsaken är att det är mörkt och att temperaturväxlingarna inte är för stora.
? du inte förväntas skicka ut ett vin på restaurang bara för att du inte tycker om smaken. Det är bara viner med uppenbara defekter som får skickas ut igen.
? gammalt arvegods generellt inte lämpar sig för vinprovningar, eftersom glaset ofta är färgat och de är för dåligt kupade.
? du inte ska låta dig imponeras om någon håller upp ett glas vin mot ett fönster och beskådar de så kallade tårarna. Tårbildningen påverkas förutom av vinets kvalitet också av styrkan och huruvida glaset är fritt från diskmedelsrester.
KÄLLA: "Vinprovningens ABC" (Albert Bonniers förlag)
? vitt vin kan framställas av alla druvor. Det är bara druvskalet som är färgat.
? vin kan lagras i garderoben. Huvudsaken är att det är mörkt och att temperaturväxlingarna inte är för stora.
? du inte förväntas skicka ut ett vin på restaurang bara för att du inte tycker om smaken. Det är bara viner med uppenbara defekter som får skickas ut igen.
? gammalt arvegods generellt inte lämpar sig för vinprovningar, eftersom glaset ofta är färgat och de är för dåligt kupade.
? du inte ska låta dig imponeras om någon håller upp ett glas vin mot ett fönster och beskådar de så kallade tårarna. Tårbildningen påverkas förutom av vinets kvalitet också av styrkan och huruvida glaset är fritt från diskmedelsrester.
KÄLLA: "Vinprovningens ABC" (Albert Bonniers förlag)
Så jobbar vi med nyheter