Det vill säga de tomtar som Folkbladet skrev om i måndagstidningen och där hälften av de tio som fanns där från början, försvunnit på ett mystiskt sätt.
– Vi gjorde det här med rondelltomtarna mest som en rolig grej, så här veckan innan jul, säger Peter Löfquist.
Men det känns väl tråkigt att många försvunnit, eftersom de verkar ha uppskattats av besökarna?
– Ja, men det är väl som med julbocken i Gävle, höll jag på att säga. Den är också omtyckt av de flesta, men försvinner ändå varje år...
– Och det är väl så, att ställer man ut ett antal tomtar på det här viset i gräset uppe på en rondell, så får man nog räkna med att det kan vara någon, som inte kan hålla fingrarna i styr, utan plockar med sig en tomte hem.
Så ni var lite beredda på att tomtarna kunde få fötter och försvinna?
– Ja, vi ställde ju bara ut dem i rondellen och då finns det ju alltid risk för att någon kan frestas av att ta med sig en. Vi tyckte bara att det var roligt om de kunde få stå där i rondellen några dagar och förhoppningen var förstås att de skulle få stå kvar där hela tiden fram till julafton, alla tio.
– Vår önskan är ändå att alla ska känna respekt för tomtarna och låta de som finns kvar, få fortsätta står där fram till och med julafton. Framförallt med tanke på att det verkar ha blivit ett riktigt trevligt och av många, uppskattat inslag i julfirandet. Och vår förhoppning är att tomtarna hunnit skapa glädje, hos de som passerat den här rondellen.