Annica Öhrn, hälso- och sjukvårdsdirektör, ser att vården står inför stora utmaningar här hyrpersonalen snabbt ska fasas ut. Men hon ser ingen möjlighet att heller låta bli.
– Vi måste vara förberedda och identifiera alla risker som finns. Idag jobbar cirka 300 personer på hyrkontrakt inom regionen. Det är något vi måste ta på jättestort allvar. Konsekvenserna för vården kommer att bli märkbara. Det är inte realistiskt att tro att vi kan gå ner till noll hyrpersonal på en gång. Målet är att sänka våra kostnader för inhyrd personal från lite drygt sex procent idag till två procent. Det innebär att cirka 100 personer fortfarande kan anlitas.
Det säger hälso- och sjukvårdsdirektör Annica Öhrn i en kommentar till de dramatiska konsekvenser som rapporterats kring riskanalysen. Som att akuten i Norrköping inte kan vara öppen hela dygnet, att vårdcentralerna i Skärblacka och Valdemarsvik kan få svårigheter att fungera, att BB och förlossningen på Vrinnevisjukhuset kan behöva stänga delar av veckan. Att människor också med akut behov av operation kan tvingas vänta längre. (Mer information i faktarutan) Men analysen är ett så kallat worst case scenario om all hyrpersonal försvinner och inga ersätter dem. Och så räknar ingen med att det ska bli.
Skärblackaborna riskerar få sämre vård då vådcentralen där varit beroende av hyrläkare. Hur det kan påverka beskrivs inte i risk- och konsekvensanlaysen eftersom det är svårt att förutse vad uppsägningen av avtalen betyder just där.
Först en bakgrund till varför det nu har blivit skarpt läge trots att problemen med hyrpersonal funnit under många år. Till en del har pandemin gjort att kostnaderna har skenat över hela Sverige. Första halvåret 2023 ökade regionernas kostnader för hyrbemanning med 28 procent, eller nästan en miljard kronor, jämfört med första halvåret 2022. Den sammanlagda kostnaden uppgick till nästan 4,6 miljarder kronor. I Region Östergötland kostade hyrpersonalen 50 miljoner kronor varje månad förra året.
I september gick Sveriges kommuner och regioner (SKR) ut med en uppmaning till samtliga regioner att ta krafttag mot de skenande kostnaderna för hyrpersonal.
– Det innebar att samtliga regioner tog ett gemensamt beslut att vi under första kvartalet i år ska börja fasa ut de många hyravtalen. Det i sin tur hoppas vi innebär att vi istället får möjlighet att anställa många fler när hyrpersonalen ser att deras nuvarande marknad försvinner, säger Annica Öhrn.
Och det är just det man hoppas på i Östergötland. Att hyrpersonalen ska satsa på en trygg fast anställning i regionen i stället. Sjukvården skulle då få en mer stabil organisation där alla har ett långsiktigt förhållande med både arbetsgivare och arbetskamrater.
– Och vi har redan sett att det har hänt inom flera av våra arbetsplatser, säger hon men konstaterar samtidigt att den här förändringen kan komma att innebära stora risker.
– Det är flera områden vi måste vara uppmärksamma på som minskad patientsäkerhet och vårdkvalitet, ökad arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö för den ordinarie personalen och minskad tillgänglighet för patienterna. Därför har den här analysen gjorts. Men hyrmarknaden är rörlig redan i dag kan situationen se annorlunda ut på flera av de områden där mer allvarliga risker har hittats. Det är svårt att se var problemen kommer att uppstå.
Dialysavdelningen på Vrinnevisjukhuset har pekats ut som en avdelning där hyrstoppet kan få stora konsekvenser. Annica Öhrn konstaterar att det handlar om livsviktig vård. Dialyspatienterna kan inte bokas av. Det är en avdelning som måste fungerar. Så kan man inte anställa måste hyrpersonal till slut bli en lösning.
– Vi har förberett oss för att snabbt upptäcka problem och gemensamt försöka komma på en lösning så att alltför svåra effekter kan undvikas. Det handlar om att alla måste vara villiga att inte bara tänka på sitt "revir" utan lyfta blicken och arbeta för att den gemensamma totala vården inom regionen blir så "rättvis" som möjligt.
Inför det skarpa läget som alltså inträffade den första februari har man därför arbetar fram en struktur hur man ska göra när problem uppstår. Och lösningen är inte tänkt att bli att man får behålla sin hyrpersonal. Istället ska man tänka ut hur man i första hand kan hjälp varandra inom en mindre krets. Kvarstår problemen går man högre upp i hierarkin för att se om det finns möjligheter att rädda patientsäkerheten eller tillgängligheten inom en större krets. Blir det riktig kris har sedan hälso- och sjukvårdsdirektören Annica Öhrn möjligheter att med stöd av politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden fatta beslut om att viss vård behöver ges till och med på ett sjukhus utanför regionen.
– Att vi skulle tvingas stänga akuten i Norrköping kommer högst sannolikt inte att hända. Det är ett sådant problem som vi måste lösa innan det blir aktuellt, säger Annica Öhrn.