Det visar en första lägesrapport i en större rapport som ska presenteras i höst.
Jan Andersson, tjänsteman vid Norrköpings kommun, leder en expertgrupp som, i samarbete med SKL, fått ett år på sig att se hur man kan skapa lika villkor i Norrköping och få bättre skolresultat.
– Vi måste våga ta fram det som brister och våga kartlägga och se verkligheten som den är. När man gör det hittar man att verkligheten är mer komplicerad än man tror, säger Lars Stjernkvist (S).
Ing-Marie Wieselgren, SKL, sammanfattar läget i Norrköping:
– Tittar man på skolresultaten så har det gått lite åt fel håll de senaste åren. Varje försämring i antal som klarar skolan betyder att det är några som får svårare att klara livet.
– Det är en jättestor utmaning. Det är intressant att Norrköping tar det här krafttaget nu för att verkligen försöka ta reda på: Vad finns det för olika förklaringar eller anledningar, för de anledningarna i sin tur kan man sätta in någon åtgärd för, säger Wieselgren.
Utredarna har identifierat några grupper som har ökad risk att inte klara skolan. Barn med utländsk bakgrund, elever med hög frånvaro och barn som socialtjänsten fått in orosanmälningar om är några sådana grupperingar.
– Det är barn från socioekonomiskt utsatta situationer, säger Ing-Marie Wieselgren.
– Det är egentligen inget nytt. Men det verkar som man är olika bra på i olika delar av Norrköping att möta det här, eftersom vissa skolor lyckas bättre än andra, och vissa klasser lyckas bättre. Det är intressant. Det finns ett hopp om att det går att göra bättre.
Norrköping har en hög andel elever med utländsk bakgrund, med minst en förälder som är född utomlands: över 26 procent mot 19 procent i riket.
– Det är en större andel med utländsk bakgrund i Norrköping än landet i stort. Det man blir bekymrad över är att Norrköping gått från en position där man var duktigare än Sverige i övrigt på svenska som andraspråk, till att ligga dåligt till. 2009 dippade det - och vi vet inte riktigt varför. Är det för att det kom nya grupper som man inte har lika bra metodik för att möta, eller är det för att det bara blev för många, att man inte haft resurser. Det är sådant som vi ska grotta vidare i, säger Ing-Marie Wieselgren.
Bara drygt 60 procent blir godkända i svenska som andraspråk. En ny tendens är att flickor klarar svenska som andraspråk sämre.
Söderport i Hageby är en skola som sticker ut genom att den har goda resultat.
Enligt Ing-Marie Wieselgren, SKL, är det flera faktorer som påverkar hur man mår, allt från familjen till hur man äter, sover, motionerar och om man har kompisar i skolan.
– Och mycket också stämningen i samhället, och förväntningar på livet, säger hon.
Samtidigt pekar SKL på att Norrköping satsar mindre pengar på elevhälsan än man gör i jämförbara kommuner.
Jan Andersson är också bekymrad över hur det ska gå när skolor anmäler oro kring ett barn till en socialtjänst som kanske bara kan ge lagstadgad hjälp.
Samtidigt som statistiken ser dyster ut pågår det satsningar. När betygen från niondeklassarna i de kommunala grundskolorna nu sammanställts visar siffrorna på en liten förbättring.