Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Rena mörkret för unga i länet

Jämfört med andra åldersgrupper i Östergötland har ungdomarnas läge försämrats.
Det gäller deras ställning på arbetsmarknaden, likaväl som den rena försörjningen.
Allt längre tid tar det numera för unga att komma in i samhällsbygget.

NORRKÖPING2005-11-03 06:00
För rapporten svarar SSU:aren Mikael Wiklund, tillika en van utredare. Rapporten pekar åt samma håll som den stora undersökningen från Statistiska Centralbyrån för någon vecka sedan; generationsklyftorna har vidgats. Under en följd av år har nu ungdomsgenerationen fått det sämre.
Men SSU-undersökningen visar därutöver, att utvecklingen i Östergötland rentav är ännu värre än i landet som helhet.
Rapporten rör sig om en rent statistisk bearbetning, som inte exakt visar på hur ungdomar verkligen har det - utan på deras relativa läge, och hur detta utvecklats i förhållande till andra åldersgrupper.

Högt redan då
Redan för tio år sedan, år 1995, var ungdomsarbetslösheten mycket hög, långt högre än den allmänna arbetslösheten. I riket som helhet har gapet mellan dessa båda storheter krympt, och så var också fallet i Östergötland - men bara fram till år 2000.
Sedan har trenden åter vänt. Arbetslösheten bland ungdomar är nu åter betydligt högre än den är för befolkningen som helhet. I stort sett är proportionerna nu lika illa som för tio år sedan.
Även på inkomstsidan pekar tendensen åt fel håll. För 20-24-åringar har, i landet som helhet, den genomsnittliga årliga förvärvsinkomsten ökat något mellan 1995 och 2003. Men i Östergötland har den tvärtom minskat under dessa år.
Om man jämför med andra åldersgrupper är det påtagligt, i hur hög grad ungdomarnas ekonomiska ställning har försämrats. 1995 uppgick snittinkomsten för 20-24 åringar i Östergötland till 56,7 procent av den allmänt genomsnittliga inkomsten i länet. Men år 2003 hade den siffran sjunkit till 46,2 procent.
En del förklaring - men bara en del - är väl då, utöver arbetslösheten, att fler nu studerar och därmed lever på studielån och -bidrag. Men solklart är också, att klyftan mellan yngre och äldre har ökat.
Den ökande generationsklyfta, som nu är i full gång att utvecklas, framgår än tydligare i den färska SCB-undersökningen. Enligt den har ungdomars både ekonomi och hälsa försämrats - medan äldre däremot har fått det bättre.
SCB-rapporten baseras på 100 000 intervjuer åren 1980-2003. Där visas på hur ungas etablering i samhället förskjutits upp i åren. Arbetsinkomsterna för 20-24 åringar minskade under 90-talskrisen. När sedan inkomsterna började öka igen ökade de mycket mer för medelålders än för ungdomar.
Och medan sådant som t ex semesterresandet minskat hos unga vuxna har det ökat markant hos pensionärerna.

Dåligt med unga
Den nya SSU-rapporten visar också på ungdomars dåliga deltagande i det politiska livet i Östergötland. I landstinget är så gott som samtliga åldrar upp till 43 år underrepresenterade.
Motsvarande gäller också ett antal kommunfullmäktige, låt vara att Norrköping i just i det avseendet ligger skapligt till. Där är det först över 49 års ålder, som det börjar bli överrepresentation i större skala för vissa åldersgrupper.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om