Norrköpings kommunalråd Reidar Svedahl (L) har profilerat sig som motståndare till vindkraft. Han är en efterfrågad person bland svenska vindkraftsmotståndare. Ofta citerad av sina meningsfränder. Hans motståndare kallar honom för "verklighetsfrämmande". Och ibland värre saker än så. Han har också klumpats ihop, eller "brunsmetats" som han själv säger, med grupper som han inte annars har mycket gemensamt med.
I en intervju i Dagens Nyheter är statsvetaren Andreas Johansson Heinö, förlagschef på Timbro, inne på vilka som brukar uppfattas som vänner eller fiender när det gäller inställningen till vindkraft. Han konstaterar att de som tycker lika om invandring, hbtq-frågor och kultur ofta tycker lika också om vindkraften.
– Den som känner mig vet att jag är uppvuxen med en pappa som stred mot nazismen. Jag har jobbat inom resebranschen många år. Där hade jag många kollegor som är homosexuella. Jag har också senare jobbat med många homosexuella. Jag skulle aldrig tycka illa om någon för den sexuella läggning den har, säger Reidar Svedahl med emfas.
När jag gjorde upp om en intervju med Reidar Svedahl var det med ambitionen att försöka förstå varför han valt att sticka ut hakan så mycket om vindkraften. Frågan om för eller emot vindkraft har blivit polariserande. Det är oceaner av oenighet mellan förespråkarna och motståndarna. Hur ser han själv på den här polariseringen? Är han själv med och skapar den?
– Ibland får motståndarna det att låta som om jag är helt emot vindkraftverk. Det är jag inte. Om en bonde vill sätta upp en vindsnurra kan han få göra det. Det jag reagerar mot är storskaligheten. Att kalla det för "vindkraftspark" är fel. Det är ingen "park". En park är en plats där det är lugnt och skönt. Det här är stålskogar, säger han.
Men är du själv med och skapar polariseringen?
– Jag tycker att jag har rätt och att den som vill bygga ut storskalig vindkraft har fel. Vi står på varsin sida. Att satsa på en teknik som jag tror kommer vara en parentes om några år och samtidigt förstör natur på lång sikt är inget jag kan vara för. Det som förvånar mig är att partier som säger sig värna om miljö, natur och djur är för det här, säger han.
Reidar Svedahl påpekar flera gånger under intervjun att det är hans egna åsikter som han torgför. Han talar inte för sitt parti Liberalerna eller styret i Norrköping.
I Tidöavtalet som Liberalerna är en del av står det bland annat så här:
"Vindkraft har en viktig plats i energimixen, men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen".
"All ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs".
– Men samtidigt säger också avtalet att "Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs". Utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader. Det är bra, säger Reidar Svedahl.
Det är lätt att tolka det som att partiet ändå inte är helt emot vindkraft. Utbyggnad kan vara en möjlighet. Reidar Svedahl går inte helt i takt med sitt parti i den här frågan.
Är du mer aktivist än politiker?
– Jag är politiker och du kan ha åsikter i vårt parti som inte är exakt som partiets linje.
Hur ställer du dig till vindkraftsparken Långgrund?
– Jag har inte sett hur den påverkar människor och djur. Jag vill veta det först innan jag tar ställning, säger Reidar Svedahl.
Men du kan tänka dig havsbaserad vindkraft?
– Kanske. Om den inte påverkar människor och djur och om den står för de kostnader den orsakar och står för sina kablar in till land.
När vindkraft diskuteras används forskningsresultat som argument för eller emot kraftslaget. Reidar Svedahl har genom åren hänvisat till forskning också han. Här är några saker han har sagt:
"Vår allemansrätt kommer att försvinna med vindkraften”.
"Vindkraft leder till utsläpp av skadliga mängder med mikroplaster och bisfenoler"
"Vindkraft är det kraftslag som har störst påverkan på ekosystemen".
När jag läser vad som skrivs skulle jag kunna säga att en del av forskningen säger precis tvärtom mot vad Reidar Svedahl säger. Exempelvis säger Naturvårdsverket så här om forskningsläget kring vindkraft och Bisfenol A: "Under driftsfasen är halterna av Bisfenol A utanför området för verken på så låga nivåer att de inte är mätbara".
Vem ska man lita på?
– Jag förstår att folk tycker att det är svårt att veta vilken forskning som stämmer. Men om jag säger så här. Jag känner ingen som läst på om vindkraft som gått från att vara negativ till att vara positiv. Jag har läst på mycket och har blivit alltmer övertygad om att vindkraft är skadligt för djur, människor och natur, säger han.
Just nu pågår utredningen "Stärkta incitament för utbyggd vindkraft". En utredning som ska se närmare på hur kommuner ska ersättas för att man säger ja till vindkraft. Reidar Svedahl har sagt att utredningen handlar om hur man ska "muta" kommunerna. Vad menar han?
– Det är faktiskt utredaren själv som har sagt så först, säger han.
Men då skulle väl alla bidrag som staten ger kommuner för att ta något slags extra ansvar också vara mutor?
– Jag undrar om det ha skett tidigare. Det tror jag inte, säger han.
Reidar Svedahl har lyft fram SMR-tekniken (Små Modulära Reaktorer) som lösningen på energibehovet. Han ser framför sig flera av kärnkraftverken i Norrköping. Han talar om att tre stycken skulle täcka Östergötlands elbehov. Men bland annat Föreningen Villaägarna Norrköping har sagt att man är orolig för att värdena på deras medlemmars fastigheter kan komma att sjunka vid en utbyggnad.
Det kommunala vetot har varit viktigt för Reidar Svedahl när det gäller att stoppa vindkraft. På frågan hur han skulle ställa sig om kommuner vill använda sitt veto för att säga nej till små kärnreaktorer har han egentligen inget svar.
– Jag vet inte om man kan det. Men jag vet att kommuninvånare som i dag har kärnkraft i närheten är positiva till det.
Men skulle det vara okej för dig om en kommun använde sitt veto, om det går, för att säga nej till ett litet kärnkraftsverk?
– Jag vet inte.
Tycker du att Sverige ska bryta uran för att klara självförsörjningen av bränsle till reaktorerna?
– Det tycker jag att Sverige ska göra. Det handlar om beredskap och då tycker jag att det är rimligt att vi själva bryter uranet. Samtidigt får det uran som skulle behövas till tre reaktorer i Norrköping plats i bakluckan på en bil. Det är inte så mycket som behövs.