Det var i förra veckan som ledningen för Region Östergötland presenterade nya riktlinjer angående EU-medborgare som saknar sjukförsäkring från hemlandet, ett så kallat EU-kort. Bakgrunden är att EU-migranter utan EU-kort enbart har rätt till akutvård vilket tidigare har bedömts av de enskilda verksamheterna.
– Det har ibland varit svårt för verksamheterna att själva avgöra så de här nya riktlinjerna är ett förtydligande och en hjälp för vår personal, säger Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland.
Hon vill poängtera att dessa nya riktlinjer inte handlar om en skärpning.
– Det är inget av innehållet i våra riktlinjer om EU-migranternas vård som har skärpts utan vad det handlar om är att det tydliggörs att verksamheterna ska vända sig till våra medicinska rådgivare om det är gränsfall, berättar Lena Lundgren som tillägger att akuta fall är en annan sak.
– Verksamheten tar alltid beslut själv om det rör sig om akuta ärenden, vi har hela tiden ett patientfokus.
De människor det handlar om är alltså EU-medborgare som saknar sjukförsäkringskort, något som är vanligt bland många av de som kommer från Rumänien, Bulgarien och även Tjeckien och Slovakien.
– De här ändrade riktlinjerna beror inte på att det är problem med antalet, det handlar om väldigt få vårdtagare, utan syftet är alltså att hjälpa vår personal, säger Lena Lundgren.
Lagen skiljer sig mellan å ena sidan "papperslösa" (människor som uppehåller sig i landet utan nödvändiga tillstånd) och å andra EU-migranter. Papperslösa får i Östergötland vård på samma villkor och med samma avgifter som alla andra medan EU-migranter (som får vistas i landet i tre månader) utan EU-kort enbart är berättigade till akut vård.
Dock ges det ett utrymme i lagen att omständigheter i det enskilda fallet kan öppna för samma vård för EU-medborgare som papperslösa eller invånarna i stort, något som alltså kan leda till svåra avvägningar.
– Det handlar om de fall där frågan blir: Är det här sådant som vi borde behandla eller kan det anstå? Det kan till exempel behövas att man tar kontakt med ursprungslandet för att se om en behandling kan fortsätta även vid hemkomsten. Vissa behandlingar kan istället förvärra om det påbörjade inte kan avslutas, berättar Lena Lundgren som menar att det i sådana fall kommer att underlätta med medicinsk expertis att samtala med.