Inledningsvis berättade forskarna Jenny Yourstone och David Cardell om hur de gått tillväga vid den kunskapsöversikt som de genomfört, där de bland annat har tagit del av databaser och "grå litteratur, det vill säga vad som skrivits i ämnet tidigare och som kan vara relevant för projektet.
I regeringsuppdraget definieras våldsbejakande extremism som när en person eller en grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja sin sak. I Sverige finns i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska rörelser; högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism. Det är framförallt unga män som lockas till dessa rörelser. Våldsbejakande extremism kan utvecklas till allvarliga våldsbrott och till terrorism.
Projektledaren Linda Edman summerade kortfattat vad man kommit fram till, bland annat att det kan vara svårt att identifiera klienter i riskzonen.
– Det kan lika gärna vara den karismatiske ledaren som den som bara vill följa med.
Idag går personalen inom Kriminalvården många gånger på magkänslan och det behövs mer utbildning för att kunna göra en korrekt identifiering. Hittills rör det sig om ett fåtal personer, men man tror att antalet kommer att öka.
– Det är extra viktigt att möta dessa klienter med respekt, den slutsatsen drar vi efter händelserna i Danmark och Frankrike, där många ansåg sig kränkta och inte fått utöva sin religion. Det kan vara en push-faktor, och utlösa radikalisering, säger Linda Edman.