Antagningsprocessen för att bli präst pågår under ett halvår och innefattar bland annat djupintervjuer och praktik.
– Det är ett relativt gediget förfaringssätt innan man blir antagen, säger Mats Sverker.
Och det fanns inget i lämplighetsprövningen som tydde på något konstigt när det gäller den präst som sedan förra veckan sitter häktad i Uppsala på sannolika skäl misstänkt för barnvåldtäkt.
– Nä, hade det funnits minsta lilla tveksamhet så hade han inte fått bli präst, säger Mats Sverker och berättar om antagningsförfarandet:
Först gör personen gruppraktik i fyra veckan, därefter har man en antagningskonferens då prästrekryteraren, rekryteraren för diakonerna, två legitimerade psykologer, en stiftsteolog och en representant för domkapitlet sitter med.
– Utifrån praktikrapporten från handledaren, samtal och djupintervjuer så antar vi eller inte, berättar Mats Sverker.
Under präststudierna har man sedan kontakt med prästrekryteraren, en gång per termin och med biskopen, en gång om året.
– Lämplighetsprövningen pågår fram till den dagen man prästvigs. Hade det funnits några tveksamheter i den aktuella prästens fall så hade han aldrig kommit dit, säger Mats Sverker.
Är det vanligt att man inte blir godkänd?
– Inte vanligt men det förekommer, säger Mats Sverker.
Under sina tolv år som Mats Sverker jobbat på stiftskansliet så kan han inte minnas att det hänt något liknande.
– Visst har det förekommit olämpligt beteende men jag har aldrig varit med om att något fall har gått till domstol eller att man har blivit av med vigningstjänsten.
Svenska kyrkan får numera enligt lag begära att den som ska arbeta med barn visar upp ett utdrag i kriminalregistret. Lagen är inte tvingande men många församlingar följer ändå redan den uppmaningen som nyligen kom om att de som arbetar med barn och unga ska kunna visa att de inte är dömda för brott.
– Vi i Linköpings stift håller just nu på att ta fram riktlinjer för hur man ska göra med utdrag ur belastningsregistret, säger Sverker.
Men i fallet med den häktade prästen, som jobbade i Norrköping innan han blev ungdomspräst i Uppsala, hade det kvittat. Han är nämligen inte straffad tidigare.
Riktlinjerna i stiftet idag är också att man inte ska jobba ensam med barn och unga.
– Förr hade jag till exempel enskilda samtal med alla konfirmander men det slutade jag med för cirka tio år sen. Det ska överhuvudtaget inte finnas någon risk för spekulation eller missförstånd.
– Det finns för många fall där det varit oklart vad som varit och inte varit. Vi ska inte utsätta någon för den risken, avslutar Mats Sverker.