Trycket på Portalen i Hageby är så stort, efter höstens flyktingström, att ledningen för verksamheten vänt sig till kommunen med önskemål om ett större center, ett Community center i Hageby, och att även öppna verksamhet i fler stadsdelar.
Den styrande majoriteten i kommunen är positiv. Förslaget, som ska upp i kommunstyrelsen, är att avsätta ytterligare en miljon kronor per år till Portalen, för att möjliggöra att verksamheten växer.
Till att börja med i Ringdansens centrum under hösten, i det förra medborgarkontoret, och i Marielund i början av nästa år.
Visionen är att även kunna öppna i Klockaretorpet, Ektorp och Ättetorp framöver.
Portalen, som funnits sedan 2011, är ett samarbete mellan Hyresbostäder, Norrköpings kommun, Svenska kyrkan, Migrationsverket, ABF och Marieborg.
Tomas Lindquist, ansvarig för stadsdelsutveckling hos Hyresbostäder, berättar om mötesplatsens effekt på integration och social trygghet, om närhetsprincipen, om att det ska vara enkelt att komma in i gemenskapen, om nätverk, och om att övervinna hinder för egen försörjning.
Han är glad över att kunna bygga fler plattformar, på andra ställen i stan.
Sedan starten har Portalen haft över 900 deltagare. 200 har fått jobb eller börjat studera, och 50 har kommit ut i praktik.
– Det är otroligt imponerande siffror, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).
Verksamheten i Hageby, med 150 deltagare och 100 i kö, drivs av tre anställda och 15 volontärer. Till det kommer en rad organisationer och yrkesmentorer.
– Varje person som kommer till Portalen har ett uppdrag: att hjälpa sig själv och hjälpa andra, säger verksamhetsledaren och eldsjälen Natalia Bonilla.
– I dag har vi nästan uteslutande deltagare som söker asyl i Sverige, säger Tomas Lindquist.
Merry Massoud, 21, visar en film hon gjort om Syrien, före och efter kriget. Fade Abo Kershah, 27, berättar om hur han arbetat som sjuksköterska i Syrien, och om målet att göra det även i Sverige. David Malki, 38, arkitekt från Syrien, talar om utmaningar och hinder, som språket, väntan på uppehållstillstånd och att lära sig den "svenska koden". När de berättar om sina liv och sin bakgrund gör de det på väldigt bra svenska, efter bara något år i landet. David Malki hör till de volontärer som nu lär andra nyanlända svenska.