Ena dagen 15, andra dagen 5 och tredje dagen 10. Så ser det ut på anmälningsfronten när det gäller id-kapningar på bedrägerienheten i Östergötland just nu.
– Det ovanligt många just nu. För tio år sedan visste ingen vad en id-kapning var, för fem år sedan var det ovanligt och i dag är det jättevanligt, säger förundersökningsledare Olof Kärnberg.
Med identitetskapning menas att en bedragare utnyttjar en annan persons personuppgifter
för att exempelvis köpa varor, söka lån och krediter eller teckna abonnemang. Orsaken till att företeelsen ökar just nu, tror Olof Kärnberg beror på att många helt enkelt kan.
– Jag gissar att någon eller några ha kommit på hur man ska sköta det här. Sedan sprider det sig bland kriminella och missbrukare. Och ju fler som håller på, desto fler drabbas.
Det allra vanligaste är att någon råkar ut för en kapning för mellan 5 000 och 20 000 kronor.
– Man går helt enkelt in på någon elektronikfirma och köper en dyr tv i någon annans namn. Eller tar ett enklare sms-lån. Sedan händer det att det handlar om större summor, men det är ovanligt.
Precis som Sofia berättar innebär det en hel del jobb för den som blir utsatt. Att räkna med hjälp från exempelvis polisen med att spärra olika tjänster går inte.
– Du måste göra allt själv, och helst fort. Se till att stoppa, ringa, dona, spärra. Det räcker inte med att göra en polisanmälan eller att bara strunta i att hämta ut ett paket man inte beställt, säger Olof Kärnberg och understryker:
– Passivitet slutar bara med att du står där med en rejäl skuld i slutändan.
Även om polisen jobbar med anmälningarna, är risken att ”åka dit” oerhört liten. Polisen står nämligen i stort sett handfallen när det gäller att hitta personerna.
– I princip är det omöjligt att få tag i de här personerna. Lämnar de spår efter sig så visst, men då handlar det ofta om ett mobilnummer till ett kontantkort. Just nu börjar det dessutom komma många falska id-kort med de utsatta människornas namn. Och det är svårt för oss att få tag i de som gör det här. Men från och till så klämmer vi en sådan här. Oftast händer det när företagen eller bankerna kommer på att det är något lurt som vi följer upp.
Läs mer i torsdagstidningen, som även finns som e-tidning här på webben!