Mirjana Lauseger, Jonna Carlsson Jeppsson, Mirjam Wedell och Kajsa Linderholm Àlskar sina jobb men kÀnner stor frustration att de inte hinner med att ta hand om alla behov som de ser varje dag pÄ jobbet.
Det sÀger personalen pÄ barnavÄrdscentralen i Hageby. De beskriver den otillrÀcklighet de kÀnner nÀr de vill sÄ mycket och inte Àr mÄnga nog för att hinna.
Ett stort bekymmer för personalen och de boende i omrÄdet Àr gÀngkriminaliteten och de skjutningar som intrÀffat:
â En av skjutningarna intrĂ€ffade precis hĂ€r utanför vĂ„ra lokaler. Det kĂ€ndes fruktansvĂ€rt bĂ„de för oss och familjerna som var hĂ€r just dĂ„. Att en polisbil parkerade just utanför innebar förstĂ„s att alla barnen blev extra nyfikna, berĂ€ttar BVC-personalen.
VÄrdcentralen har med anledning av skjutningarna och kriminaliteten gjort en speciell riskanalys kring hot och vÄld som skickats till regionen.
1 400 barn mellan 0 och 6 Är Àr listade pÄ vÄrdcentralen. Och statistiken talar sitt tydliga sprÄk om personalens situation. Enligt vÄrdens uppsatta kvalitetsmÄl bör 85 procent av alla familjer med nyfödda barn fÄ hembesök. BVC i Hageby nÄdde under förra Äret bara upp till 58,4 procent. NÀr barnet Àr Ätta mÄnader ska ytterligare ett besök göras. HÀr hann man bara med drygt hÀlften av familjerna, 52,9 procent.
Christoffer Stackling ska besöka BVC med lille Nicholas, fem mÄnader. Storebror Amadeus Àr snart tre Är och gillar alla bilar som finns i lekutrymmet i vÀntrummet.
Folkbladet har trÀffat tre av de fem sköterskor som jobbar pÄ BVC: Jonna Carlsson Jeppson, barnsjuksköterska, Mirjam Wedell, distriktssköterska och Kajsa Linderholm, barnsjuksköterska. Med i samtalet finns ocksÄ barnlÀkaren Mirjana Lauseger. Vi pratar om förutsÀttningarna att jobba i ett sÄ kallat socioekonomiskt utsatt omrÄde och dÀr en övervÀldigande majoritet av de familjer som kommer till BVC har utlÀndsk bakgrund. Och med en mun konstaterar de:
â Vi har stora utmaningar varje dag men att jobba hĂ€r ger sĂ„ mycket. NĂ€r man analyserar vĂ„r vardag kan man tro att allt Ă€r negativt. Men sĂ„ Ă€r det inte. TvĂ€rtom. Vi trĂ€ffar engagerade förĂ€ldrar men sprĂ„kförbistring och vĂ„ra skilda kulturella bakgrunder gör att allt tar mycket mer tid innan kommunikationen fungerar. Och tyvĂ€rr Ă€r det ofta den tid vi inte har.
De konstaterar att de skulle behöva mer tolkhjÀlp och att de saknar personer som kan vara brobyggare mellan de olika kulturerna. De vill kunna jobba mer förebyggande och koncentrera sig pÄ de viktiga hÀlsofrÄgorna mycket mer.
Under det senaste Äret har man dessutom jobbat med en barnsjuksköterska kort och nu vet man inte om den tjÀnsten kommer att besÀttas med tanke pÄ regionens kÀrva ekonomiska lÀge. Dessutom hÄller man fortfarande pÄ att ÄterhÀmta sig frÄn alla de konsekvenser som pandemin medförde. Till exempel att fÀrre hembesök dÄ kunde göras.
â Under hembesöken vill vi gĂ€rna ocksĂ„ ha med oss en representant för socialtjĂ€nsten. Det Ă€r viktigt att kommunen och regionen gemensamt lĂ€r kĂ€nna barnfamiljerna som finns hĂ€r. Och genom att vi tidigt dyker upp tillsammans kan överbrygga den misstro som kan finnas mot socialtjĂ€nstemĂ€n, sĂ€ger de och konstaterar att det tar tid att bygga relationer nĂ€r det Ă€r sĂ„ mycket hinder i början.
Hinder som BVC-personalen i mer vÀlbestÀllda omrÄden inte behöver tÀnka pÄ.
â Vi upplever att misstĂ€nksamheten Ă€r stor i början och dĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt viktigt att vi visar deras oro respekt. Det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att familjer tolkar oss fel och att vi tolkar dem fel. Och det mĂ„ste fĂ„ ta tid. Sedan Ă€r det inte heller alltid lĂ€tt att förstĂ„ vĂ„ra svenska seder dĂ€r vi snĂ€llt vĂ€ntar pĂ„ vĂ„r tur. I andra lĂ€nder kan det vara hĂ€r och nu som gĂ€ller.
De konstaterar ocksÄ att det Àr ett stort hinder att det inte finns nÄgra barnmorskor pÄ vÄrdcentralen. Alla blivande mammor mÄste ta sig till sjukhuset. Mycket skulle vara vunnet om mammorna lÀr kÀnna vÄrdcentralens barnverksamheter redan innan barnet Àr fött.
Mirjana Lauseger har jobbat som lÀkare pÄ BVC i 26 Är. Hon försöker beskriva lite mer om hur verkligheten ser ut i omrÄden som Hageby och Navestad och som skapar extra utmaningar:
â Det Ă€r ett mycket rörligt omrĂ„de. MĂ„nga flyttar ut och mĂ„nga flyttar in vilket ocksĂ„ ger problem med kontinuiteten. Och tyvĂ€rr har mĂ„nga svĂ„ra sociala problem, vi har mĂ„nga med skyddad identitet, en del har svĂ„ra problem med missbruk och kriminalitet. Att dĂ„ skydda familjer med smĂ„ barn Ă€r inte alltid sĂ„ lĂ€tt.
I en rapport som vÄrdcentralen skickat in till regionen konstaterar man bland annat att det Àr svÄrt att fÄ igÄng meningsfulla förÀldrautbildningar:
"Vi har gjort olika upplÀgg och innehÄll kring att fÄ förÀldrarna till förÀldrautbildningen. Vi genomför ocksÄ utbildningarna men det Àr fÄ som deltar."