Efter ett fackeltåg med ett 70-tal deltagare, som gick från synagogan på Bråddgatan, till judiska begravningsplatsen på Matteus kyrkogård, höll Pagrotsky ett flammande tal i vinterkylan. Ett tal som kretsade kring rasismen förr, idag och kanske framförallt inför framtiden.
Så här sa han bland annat i sitt tal:
– Jag minns än idag den där morgonen 1997, när Morgonekot i radio berättade att en undersökning visade att var tredje tonåring i Sverige tvivlade på att förintelsen någonsin hade ägt rum.
Omskakande– Det var för mig omskakande att höra detta och några minuter senare ringde Göran Persson, statsministern, och sa att han var lika upprörd som jag. Men han fastslog att vi måste göra någonting och det slutade i att han sammankallade myndigheter, statsråd, kommittéer, för att sätta igång ett brett upplysningsarbete om förintelsen. Det ledde till att det utgavs en skrift i en miljon exemplar till svenska högstadieelever och den fick alltmer spridning och likaså blev den här dagen, den 27 januari, alltmer proklamerad som en minnesdag, för det är dagen när Auschwitz blev befriat.
– FN har också proklamerat denna dag på samma sätt och det gör att människor träffas ikväll, på samma sätt som här i Norrköping, runt om i världen av samma orsak. Så kanske är det här en av de mer bestående delarna av vad Göran Persson åstadkom som statsminister.
Lära för framtidenHan poängterade att den här dagens uppmärksamhet fortfarande är viktig:
– Syftet med den här dagen måste ju vara att lära för framtiden. Det är framtiden vi vill påverka och som vi är skyldiga att påverka, genom att använda kunskaper, erfarenheter av historien. Det vill säga förhindra att det som hände då, aldrig någonsin upprepas och påminna oss om vad intolerans och rasism kan leda till.
Läs mer i tisdagstidningen.