Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ovisst med privata pengar till Ostlänken

Frågan om vilka infrastrukturprojekt som kan hjälpas till världen med s k ops-lösningar har nu börjat beredas inom näringsdepartementet.
- Men att säga någonting om Ostlänken är alldeles för tidigt, säger projektledaren Anders Björklund.

NORRKÖPING2007-08-14 06:00
Som framgått var Ostlänken ett av fyra järnvägsprojekt, som av Banverket valts ut som lämpliga att finansiera medelst ops (offentlig-privat samverkan).
I den utvaldheten ligger då också, att projektet inte ryms inom Banverkets egna ekonomiska ramar under den aktuella planeringsperioden (dvs fram t o m 2015).
På motsvarande sätt har utbyggnaden av riksväg 50, mellan Mjölby och Motala, av Vägverket valts ut som ett av fyra projekt för vilka ops-lösning förordas.

Ska studeras
Vad som sedan verkligen ska genomföras ska nu studeras ingående på näringsdepartementet, med infrastrukturminister Åsa Torstensson som den högsta politiskt ansvariga. Det är det projektet Anders Björklund, som inhyrd konsult, leder.
Han säger, att det bör komma någon skrivning om saken i budgetpropositionen i september. Att något enskilt projekt namnges lär dock vara uteslutet.
Däremot kan nog i varje fall något mer konkret besked påräknas i den stora infrastrukturproposition, som aviseras till mars 2008.
Ops-lösningar innebär i princip att en privat entrepenör bygger vägen/järnvägen och sedan också sköter driften under ett antal år, medan staten då hyr. Sedan tar staten över. En kontraktstid på 30 år är vanlig.

Erfarenheter
Björklund anser, att även om ops-lösningar är tämligen oprövat i Sverige så finns tillräckligt med internationella erfarenheter för att man ska kunna ta ställning.
- Vi har ju Arlandabanan, en del räknar även Öresundsbron som en ops-lösning. Men det finns också nordiska erfarenheter, från både Norge och Finland. Det finns mycket som har fungerat bra framför allt i den norska modellen. Det är något liknande, som vi är ute efter här.
Ett argument mot ops-lösningar är staten binder upp sig för lång tid, där man också vet för lite om hur kostnaderna ser ut i slutändan. Det pekas också på att det blir billigare när staten själv lånar, från riksgälden, än att någon privat aktör går ut och lånar pengar till bygget.

Ger fördelar
- Men ett argument för ops-lösningar är å andra sidan, säger Björklund, de fördelar det ger att förena byggfasen och underhållsfasen i ett och samma koncept.
- Man får då ett livscykeltänk, som ger en högre ekonomisk effektivitet. Den här metoden ger också ett starkt incitament att bli klar med bygget i förtid .
Det har sagts, bland annat i en DN-artikel nyligen, att eftersom ops är såpass oprövat i Sverige är det otänkbart att regeringen skulle släppa fram alla de åtta utvalda projekten på en gång. I stället kommer några enstaka att väljas ut som pilotprojekt.
Men detta ligger, säger Anders Björklund, också i sakens själva natur.
- De här projekten befinner sig ju överhuvud taget inte i samma planeringsskede. Man skulle inte kunna gå igång med alla ens om man önskade göra så.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om