Nelson Carrera överklagade beslutet om en säkerhetszon i Hageby i juni. "För mig är det självklart att visitationszonen i Hageby, som den är utformad, strider mot regeringsformens skydd från kroppsliga ingrepp och att den även strider mot EKMR (den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna reds anm)".
Säkerhetszonen som infördes under två veckor i Hageby har skapat mycket debatt, särskilt då den var den första i Sverige efter att den nya lagen trädde i kraft i april i år.
En säkerhetszon innebär att polisen inom ett visst område får utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel. Under de två veckor som zonen var införd i Hageby genomförde polisen över 300 visitationer och 40 genomsökningar av fordon i området.
Polisen har beskrivit att alla de kommit i kontakt med under tiden för säkerhetszonen varit positiva. Men det nya systemet har mött kritik. En av dem som är kritiska är juristen Nelson Carrera. Han valde att överklaga polisens beslut om införandet av säkerhetszonen. Förvaltningsrätten avslog hans överklagan med hänvisning till att han varken bor eller arbetar i Hageby och därför inte kan sägas beröras av beslutet. Nelson Carrera argumenterade å sin sida att han ändock berörs då han skulle "befinna sig i Norrköping och tillhör en synlig rasminoritet".
Hageby som område har fått oförtjänt dåligt rykte, tycker Mario Marquez. Själv tycker han att det är underbart att bo där, med närhet till skog och natur.
Vi får tag på Nelson Carrera via mejl. Han skriver till oss att han anser att en säkerhetszon är en rasistisk åtgärd och att det är "allmänt känt" att polisen tillämpar rasprofilering. Införandet av en säkerhetszon leder till ett större utanförskap och ett hat mot polisen, menar han. På frågan om hur han ser på att rätten avslog hans överklagan svarar han att han tycker att rätten är "feg och värdelös" och att alla personer ska ha rätt att överklaga säkerhetszoner, inte bara de som bor eller arbetar i området.
Han tog överklagan vidare till kammarrätten, som dock inte tar upp ärendet. Nelson Carrera planerar att fortsätta driva sin sak och överklaga till både Högsta förvaltningsdomstolen och Europadomstolen.
Nelson Carreras kritik är inte ny. Diskrimineringsombudsmannen skrev exempelvis i sitt remissvar till regeringen att riskerna för att polisen helt eller delvis skulle tillämpa diskriminerande etnisk profilering låg på en sådan hög nivå att förslaget inte borde genomföras. Även Advokatsamfundet var emot, då de menade att den förväntade nyttan inte stod i proportion till risken för ökad stigmatisering och diskriminering och minskat förtroende för polisen.
Men vad tycker egentligen Hagebyborna själva?
Mario Marquez är pastor i Equmeniakyrkan och föreståndare för Hagebykyrkan, och bor själv i området. Han säger att alla de Hagebybor han mött varit positiva till att polisen synts i området och arbetat mot brottslighet. Men själv är han ändå kritisk till insatsen i Hageby, ett område som han tycker fått ett oförtjänt dåligt rykte.
Mario Marquez är pastor i Equmeniakyrkan
– Det finns redan ett stigma kring att bo i Hageby, att införa en säkerhetszonen spär på bilden av Hageby som ett dåligt och farligt område.
Kan det inte vara bra att polisen kyler ner en pågående konflikt?
– Men varför här och inte på andra ställen? Det är stökigt överallt, inte bara i Hageby. Det bästa vore om folk kunde vara stolta över sin stadsdel och känna: här vill jag jobba och leva, det tror jag skulle skapa en positiv utveckling – en säkerhetszon gör tvärtom, då vill alla försöka ta sig härifrån.
Vad tycker du om att någon vill driva detta vidare till Europadomstolen?
– Det tycker jag är bra, det kan leda till att frågan lyfts upp och skapar en diskussion. Minoriteter behöver ett skydd mot orättvisa handlingar och lagar.