Öppet hus med klang och rytm
Så hade det då gått ett år igen, och än en gång alltså dags för Öppet hus med Symfoniorkestern i Louis De Geer.Som vanligt mycket folk, och väl mest familjer med barn.
Till slagverken hör räknas också ett antal enklare blåsinstrument, som utbringar olika slags igenkänningsljud - en gök, en tågvissla... Visas här av Anders Dahlstedt för sexåringarna Jakob och Markus.
Foto: Fotograf saknas!
Kul är ju också att vandra runt i korridorerna mellan musikerrummen och få ta sig en närmare titt på de olika instrumenten, få dem demonstrerade, kanske rentav prova på dem.
Bland det mest populära visade sig slagverken vara. Där finns ju också så många olika slags, med de vanliga trummorna som bara en liten del i det hela. Och både rytm och melodi kan de ju ge uttryck för.
Skinn är en familj, med sådant som bastrumma, virveltrumma och även tamburin. Metall en annan, med vibrafon, cymbaler stora och små, klockspel, triangel m m. Och så det instrument, som man ju kallar gonggong men som egentligen heter bara gong. Och som faktiskt är ett instrument, även man väl inte tänker på det som ett sådant.
Sedan finns ju också hela träfamiljen, med marimba, xylofon, kastanjetter osv. Och en massa roliga små blåsattiraljer, där ett låter som en anka, ett annat som t ex en gök, ett tredje som en tågvissla, ett fjärde som en sirén...
Omväxlande
Martin Orraryd, slagverkare i Symfoniorkestern, kan vitsorda att sysslan inrymmer betydligt mer än bara trummor och pukslag.
- Vi måste behärska över hundra instrument, säger han. Som väl är handlar det ofta om grupper, där de fungerar på ungefär samma sätt.
Men omväxlande är det att vara slagverkare.
- Och det är också just
det, som är tjusningen med det här jobbet. Att man inte bara håller på med samma sak hela tiden.
Efter visningen fick besökarna, i praktiken de många barnen, prova på det stora slagverkssortimentet. Vilket ju, förstås, visade sig vara väldans kul.
Så jobbar vi med nyheter