Ont om jobb för blivande lÀrare
NORRKĂPING: Den som vĂ€ljer att lĂ€sa till mellanstadie-, högstadie- eller gymnasielĂ€rare i höst kommer fĂ„ svĂ„rt att hitta jobb sen. Det visar Högskoleverkets nya prognosrapport.
LÀrarstudenter som tror att de kommer att fÄ jobb efter skolan. LÀngst bak stÄr Fredrik Wester och Pierre SegersvÀrd. Framför sitter Sofie Bruce och Elin Ekdahl. Foto: Janne Forsby
Foto: Fotograf saknas!
Fredrik Wester lÀser sitt första Är till just grundskolelÀrare för senare Är, det vill sÀga Ärskurs fyra till nio.
- Det Àr klart att man kan kÀnna sig lite lurad av alla rekommendationer, sÀger Fredrik. Men jag har inte brytt mig sÄ mycket om det. De Àndrar sig ju hela tiden och man mÄste följa sina drömmar. Annars kommer vi att vantrivas hela livet.
Följ inte rÄden
Fredrik har en teori om att man tvÀrtom ska söka de utbildningar som prognosrapporter visar att man ska lÄta bli.
- NÀr alla sÀger att du inte ska söka en utbildning innebÀr det att det inte Àr sÄ mÄnga som gör det. Och det Àr just dÄ man ska söka, för dÄ blir det ju brist snart igen.
Fredrik Wester och hans klasskamrat Pierre SegersvÀrd ska inrikta sig pÄ matematik och naturorienterade Àmnen.
Pierre var pÄ Arbetsförmedlingen för ett Är sedan. DÄ fick han höra att lÀraryrket var ett sÀkert kort att satsa pÄ. AlltsÄ tvÀrtom vad rapporten visar. Men han har ingen panik.
- Jag kÀnner inte att jag mÄste vara kvar hÀr. Jag flyttar gÀrna utomlands och jobbar.
Elin Ekdahl har en annan lösning.
- Jag tÀnker fÄ jobb hÀr. Jag har valt att lÀsa lite unika Àmnen, som sex- och samlevnadsundervisning. Jag ska Àven försöka lÀsa utomhuspedagogik.
Lugnande besked
Jens Lotterberg, som Ă€r utredare pĂ„ LĂ€nsarbetsnĂ€mnden i Ăstergötland, tror att problemet med lĂ€raröverskott blir störst pĂ„ lĂ€nets grundskolor.
- Det gÀller grundskolelÀrare i sÄ fall. DÀr har vi nyss haft ett pensionsskifte. Och antalet grundskoleelever kommer att vara fÀrre nu i ett antal Är. PÄ gymnasieskolorna har vi dÀremot de stora elevkullarna. Och dÀr saknas det lÀrare. SÀrskilt inom de yrkesförberedande utbildningarna, som el och bygg. För att bli en sÄdan lÀrare mÄste man vara duktig pÄ det man ska lÀra ut innan man börjar lÀsa till lÀrare inom det yrket.
Anders Wiberg var med och gjorde analysen. Han berÀttar att syftet med undersökningen Àr att skolor ska se hur mycket de ska satsa pÄ olika utbildningar. Men den ger Àven en hint till den som planerar studier.
- Vi vill inte berÀtta hur det ser ut nu, i första hand. Det intressanta för den som ska lÀsa Àr ju hur det ser ut nÀr utbildningen Àr fÀrdig.
Men det Àr inte sÀkert hur det verkligen kommer att bli.
- Det Àr mycket antaganden som ligger bakom rapportresultatet. Det Àr jÀttesvÄrt att fÄ exakta siffror, sÀrskilt vad gÀller lÀrare som kan Àndra inriktning under utbildningens gÄng. Regionala skillnader förekommer förstÄs ocksÄ. Vi har fÄtt kritik frÄn lokalt hÄll att vÄra lÀrarsiffror inte stÀmmer överens med hur de upplever det. SÀrskilt frÄn orter dÀr lÀrare utbildas.
Verket har utgÄtt frÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn (SCB) om Älder och pensionsavgÄngar inom de olika yrkesomrÄdena. Det har de jÀmfört med bland annat förÀndrade yrkeskrav och förvÀntade teknikskiften.
Sista ansökningsdag till högskolor och universitet Àr den 15 april.
KÀlla: Högskoleverket