Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Omsorg på väg att braka ihop

NORRKÖPING
Vård- och omsorgsnämndens budgetram för 2004 är alldeles omöjligt låg.
Nämnden får ingen uppräkning alls, tvärtom. Hela verksamheter är hotade.
Men då är kommunens på väg att bryta såväl mot svensk lag som mot egna vackert formulerade program.

Norrköping2003-09-04 06:00
Saken ska upp på vård- och omsorgsnämnden på tisdag. Förslaget till beslut, undertecknat av ordföranden Rita Eklund och vård- och omsorgskontorets chef Lars Carlsson, utgör emellertid rena larmsignalen.
I skrivelsen till kommunstyrelsen slås fast att för att kunna behålla - och då inte mer än behålla - dagens nivå måste nämnden ha minst 83 milj kr till.

<b>Lägre än i år</b>
Av kommunstyrelsen har vård- och omsorgsnämnden fått en budgetram på 1176,7 milj kr.
Det är till och med 17,4 milj kr lägre än årets budget. Så dålig är kommunens ekonomi, att ingen uppräkning ges för sådant som ökade löner, höjt PO-pålägg och ökande behov.
I stället "måste" man då effektivisera i verksamheterna. Men här finns det en hake: Det där går nämligen inte längre.
I ordföranden/chefens skrivelse påpekas, att verksamheten redan bedrivs på "ett mycket effektivt sätt". Något som också framgår av det faktum, att Norrköping redan satsar så mycket mindre än andra kommuner på sina äldre.
Enligt SCB-statistik uppgår Norrköpings kostnad per invånare inom äldreomsorgen till bara 76 procent (!) av motsvarande för riket. Om kommunens kostnader för äldre- och handikappomsorgen skulle upp i nivå med resten av länet skulle budgeten behöva ökas med 166 milj kr.
I stället sänks den alltså med över 17 milj kr.
Det konstateras i skrivelsen att ständiga rationaliseringar skett under senare år. Men nu kan inte verksamheterna pressas ner ytterligare.
I stället måste då hela verksamheter avvecklas (som i år, till stor sorg för många gamla, ett antal dagcentraler).
Och man måste sänka servicenivåerna ytterligare.
Men - då kommer man i kollision med gällande lagstiftning. Så där finns det en gräns.

<b>Inte försvarbart</b>
Att skjuta på framtiden utbyggnader inom det särskilda boendet är, sägs det vidare i skrivelsen, inte försvarbart. Behoven finns, och alternativa lösningar skulle bara innebära högre kostnader.
Det redogörs också för pågående besparingar. Dessa är inräknade i budgetunderlaget för 2004 - men i själva verket är det långt ifrån säkert, att de får avsedda effekter.
Vad man sparar på att stänga dagcentraler tror man sig visserligen veta. Men hur stora utgiftsökningar man då i stället får i hemtjänsten, det vet man däremot inte.
Vidare finns olika anpassningar - nya styrningar, kostnadsregleringar med landstinget mm - där man ännu inte alls vet, om det verkligen blir det beräknade utfallet.
Om inte budgetramen räknas upp kommer kommunen också att krocka med sin egen policy.
Som att låta de anställda som vill få öka sin arbetstid, vilket kommunen - i varje fall på pappret - vill.
När personaltätheten blir lägre finns också en klar risk, att sjukfrånvaron åter börjar öka bland personalen.
Kompetensutveckling, som är helt nödvändig, råkar också i fara.
Vad gäller äldreomsorgen konstateras också allmänt, att den kommunala i dag är billigare än den privata. Att lägga ut i privat regi, som en del vill, är därför ingen besparing alls.
En budgetram på 1.250 milj kr är, heter det klart och tydligt i skrivelsen, den lägsta realistiska nivån.
Och därför krävs då över 80 milj kr till, om man ska kunna "bedriva en acceptabel verksamhet utifrån intentionerna i av kommunfullmäktige antagna program... samt gällande lagstiftning".
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om