På presskonferensen berättade de församlade om de ökade aktivitetskraven men också om kompetensutvecklande insatser för att få fler i jobb samt snabbare handläggningstider.
För kommunens kompetensförsörjningskontor väntar vissa förändringar i arbetssättet. Från och med 1 januari 2025 kommer det att läggas tydliga aktivitetskrav på de som har försörjningsstöd.
– På det sättet möter vi den utredning som nu görs av regeringen om aktivitetskrav för rätt till ekonomiskt bistånd, berättar Eva-Britt Sjöberg (KD), ordförande i kompetensförsörjningsnämnden.
Norrköping har historiskt haft en hög nivå på försörjningsstöd, både vad gäller belopp och antalet hushåll.
– Vi har jobbat aktivt sedan 2018 med att ge rätt stöd till de som har ekonomiskt bistånd för att de ska kunna bryta behovet och det har varit framgångsrikt. Sedan vi började med detta har antalet hushåll med stöd minskat med 38 procent, förklarar Eva-Britt Sjöberg.
– Det arbetssättet ska vi fortsätta med men vi lägger nu fokus på själva handläggningen innan och efter beslut om godkänt eller avslag. Det ska gå betydligt snabbare än förut, vi ska korta den tiden från 21 dagar till fem dagar.
När det gäller de högre ställda aktivitetskraven menar Roger Eklund Åkeson (M), vice ordförande i sagda nämnd, att frågan har två sidor:
– Det ena är ju från skattebetalares perspektiv där det finns en förväntan på de människor som hamnar i ekonomiskt bistånd. Men också att det finns ett stort värde att komma ut i egenförsörjning så fort som möjligt, det är förödande att stå utanför länge.
Kompetensförsörjningsdirektör Pernilla Thott Ljung tillägger att de här aktivitetskraven inte gäller alla.
– Målgruppen för aktivitetskrav är ju de som har arbetsförmåga. Ungefär hälften av de som har ekonomiskt bistånd har det utifrån arbetslöshet och det är den målgruppen vi kan jobba med när det gäller aktivitetskrav, säger Pernilla Thott Ljung.
– Det handlar om att få kompetenshöjande insatser som vi planlägger utifrån klientens behov och de kan se väldigt olika ut beroende på hur långt från arbetsmarknaden man står.
Förutom att korta tiden till beslut vill man också att klienterna ska få samma handläggare i så stor utsträckning som möjligt för att skapa trygghet och kontinuitet.
– Det handlar om att se människors förmåga och då kan man behöva både piska och morot. Att klara sin egen försörjning skapar självkänsla och för barn att se sina föräldrar gå till jobb och studier genererar också positivt på lång sikt, menar Eva-Britt Sjöberg.
Vad händer om man inte kan eller vill möta de här ökade kraven?
– Vi tar ju beslut om kompetenshöjande insatser enligt socialtjänstlagen och det är ju överklagningsbart. Förhoppningsvis ska man ju inte se på det här som något negativt men om man vägrar då kan det bli en bedömning och nedsättning i försörjningsstödet, säger Pernilla Thott Ljung och Roger Eklund Åkeson fyller i:
– Jag sitter även som ordförande i biståndsutskottet och där får vi upp en del sådana ärenden. Det mest vanliga är att man faktiskt inte befunnit sig i Sverige under den tid som man begärt ekonomiskt bistånd. Man kan ha åkt till sitt hemland och varit borta under lång tid. Då begär vi återkrav och gör även en polisanmälan.
Det här innebär också att antalet handläggare kommer att kunna minskas och att man på det sättet kan göra besparingar.
– Dels har det med det nya arbetssättet att göra men också att vi sedan 2018 inte dragit ner på antalet handläggare trots att det blivit färre klienter. Men nu tittar vi på naturliga avgångar som att man går i pension. Vi ersättningsrekryterar inte men det blir ingen övertalighet, säger Pernilla Thott Ljung.