Att mottagandet i Sveriges kommuner är ojämnt fördelat är allmänt känt. Även i Östergötland syns en ganska kraftig snedfördelning där Valdemarsvik toppar statistiken, enligt en granskning av Aftonbladet. De första sex månaderna 2015 har man tagit emot 55 nyanlända, vid en rättvis fördelning baserad på kommunens invånarantal skulle den siffran varit 19 personer.
Även Norrköping tar ett stort ansvar: årets första sex månader har man tagit emot 366 personer (2,69 personer per 1000 invånare). Vid en rättvis fördelning skulle antalet vara 339 personer.
Detta kan jämföras med Linköping som under samma tidsperiod tagit emot 160 personer (1,05 per 1000), alltså mindre än hälften jämfört med Norrköping. Linköping skulle vid en fördelning baserad på folkmängd ta emot 379 personer.
Detta stora mottagande leder naturligtvis till stora påfrestningar.
– Det är en ansträngd situation nu av flera skäl. Dels har vi asylmottagandet där vi akut behöver få fram bostäder, sedan är det de som fått uppehållstillstånd och vill bo i Norrköping. Dessutom tillkommer EU-migranter och det som faktiskt är positivt, att människor flyttar till Norrköping på grund av jobb och utbildningar, säger Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, som också haft uppdraget som en av två nationella flyktingsamordnare.
Orsaken till att det är så stor skillnad mellan Linköping och Norrköping tror Lars Stjernkvist bottnar i två saker.
– Norrköping har en lång tradition av att vara en invandrarstad, det är många som söker sig till oss. Men det handlar också om bostadssituationen de senaste 25 åren där Norrköping haft mycket ledigt. Det där har ju ändrats, enligt Boverket har vi idag den tuffaste situationen i länet, säger Lars Stjernkvist.
– Nu måste alla kommuner hjälpa till.
Regeringen har flaggat för en tvingande lagstftning som ska jämna ut mottagandet ute i kommunerna, denna är tänkt att träda i kraft 1:a juli nästa år. Men i Östergötland har Region Öst redan tagit initiativ till den så kallade Östgötamodellen, en modell där ett regionalt råd där alla kommuner är representerade ska fördela asylmottagandet efter kommunernas förmåga.
– Den är nära ett genomförande, det återstår lite praktiska frågor men vi hoppas att det kan sjösättas om ett par veckor. Det skulle underlätta och lätta på trycket om alla hjälps åt men givetvis är det ändå en tuff utmaning, bedömer Lars Stjernkvist.
Just detta regionala samarbete är ganska unikt i Sverige.
– När jag rest runt i Sverige i mitt uppdrag som flyktingsamordnare har jag sett att flera län haft ett ganska väl utbyggt regionalt samarbete i den här frågan men ingenstans har det varit så långtgående som i Östergötland, vi är lite av en spjutspets i det här, säger Lars Stjernkvist som tycker att frivilliga överenskommelser vore bättre än tvingande lagstiftning.
– Men det som är problematiskt är att det inte fungerar i just de län där det skulle behövas som bäst – som till exempel Storstockholm, Malmöregionen och Göteborgsregionen.
Han tror därför att det kommer att bli en lagstiftning.
– Ja, jag har svårt att se att det finns något alternativ på nationell nivå men just därför känns det ändå bra att vi i vår region har hittat en frivillig modell för detta, säger Lars Stjernkvist.