Nu sänks dagisavgifterna ? men hur blir det för kooperativen?
NORRKÖPINGSå var då maxtaxan beslutad, även i Norrköpings kommun. Avgifterna sänks inom den allra mesta barnomsorgen, kommunal som enskild.En del frågetecken har rests, när det gäller följderna för de föräldrakooperativa förskolorna. Där förhåller man sig i dag avvaktande. Men verkar ändå tro på någon god lösning till slut.
Många är de föräldrar, som stressat till dagis för att undvika att passera någon dyrbar tröskel. Sånt slipper man nu. Avgiften påverkas inte längre av, hur lång dagisvistelsen är.
Därav följer då också, att småbarnsföräldrar kommer att tjäna mer på att gå upp i arbetstid. Eftersom dagisavgiften då inte ökar längre.
<b>Så fungerar den</b>
Så här är principerna för maxtaxan:
För första barnet betalar man 3 procent av inkomsten, men högst 1.140 kr. För andra barnet 2 procent av inkomsten, högst 760 kr. För tredje barnet 1 procent av inkomsten, högst 380 kr. Och för eventuellt fler barn: ingenting.
I skolbarnsomsorgen ska 760 kr vara max för första barnet, därefter högst 380 kr per barn.
Högre avgifter än så här tillåts inte inom barnomsorgen. Också för den privata omsorgen är detta maxtaxan.
<b>Lättnad för de flesta</b>
För flertalet barnfamiljer ger maxtaxan ekonomisk utdelning. Men högavlönade får mest. Kommunens egen utredningen visar att med 15.000 kr i bruttoinkomst och barn 2 resp 4 år gamla på dagis mindre än 20 timmar i veckan, då tjänar man 15 kr i månaden på maxtaxan. Medan man med 38.000 kr i månaden, låt vara att omsorgsnivån i räkneexemplet då är mer än 50 timmar i veckan, tjänar 2.894 kr i månaden på reformen.
I dag har i Norrköping låginkomsttagare relativt låg barnomsorgsavgift, medan de med höga inkomster har relativt hög avgift. Men så kommer det alltså inte att förbli.
Reformen beräknas göra det dyrare för kommunen, eftersom vistelsetiderna kan väntas öka nu när det inte längre blir någon merkostnad för föräldrarna. En enkät visar på 5 procents ökning. Det motsvarar ca 200 årsplatser inom förskolan, vilket också beräknas för skolbarnsomsorgen. Det ger då i sig en ökad kostnad på ca 19,5 milj kr år 2002.
Det är denna ökade kostnad, och hur den ska finansieras, som var haken i förhandlingarna mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet. Hur stor ökningen blir vet dock ingen. Föräldrarna bestämmer själva, medan kommunen är skyldig att tillhandahålla servicen.
Från föräldrakooperativa förskolor har tidigare uttryckts en del oro. I dag kan man där ofta hålla låga avgifter på grund av att föräldrarna deltar i arbetet.
Maxtaxan gör inte dessa förskolor dyrare, rimligen blir även de något billigare. Skillnaden mot de kommunala förskolorna blir dock avsevärt mindre, troligen bara obetydlig.
Men när Folkbladet på fredagen var i kontakt med flera föräldrakooperativa förskolor så var man där avvaktande. Och, som det föreföll, inte så oroliga. Det samfällda svaret var, att man ju ännu inte vet hur det blir.
De föräldrakooperativ, som själva tar upp föräldraavgifterna, har i dag en reducering i det kommunala bidraget på 12.000 kr per barn. Vilket då motsvarar den kommunala avgiften.
<b>Får mer pengar</b>
När nu den avgiften på grund av maxtaxan sänks kommer också reduceringen i det kommunala bidraget att minska. Rent matematiskt skulle reduceringen då, enligt kommunens samordnare för barn och ungdom Barbro Vallhagen, bli 9.500 kr. I så fall får föräldrakooperativen 2.500 kr mer att röra sig med per barn.
- Men det är inte beslutat ännu. Vi har haft regelbundna möten med föräldrakooperativen och ska träffa dem igen i början av oktober. Sedan blir det humanistiska nämnden som beslutar, troligen i november.
Vad som förändras för kooperativen är deras konkurrenssituation visavi kommunens förskolor. Men man verkar räkna med, att det ska ordna sig på något vis.
<b>En del positivt</b>
- Det finns ju en del positivt också, säger Agneta Lundgren, ordförande i Föräldrakooperativet Flygeln på Södra Promenaden. Med mer pengar kan man ju hoppas att vi ska kunna utveckla kvaliteten, kanske öka personaltätheten.
- Men på kooperativ betalar man ju till viss del med sin arbetinsats. Det finns förstås en viss risk att man inte längre tycker det är värt det, om man får lika låg avgift vilken barnomsorgsform man än väljer. Men å andra sidan så tror jag inte att det är i första hand av ekonomiska skäl som man väljer föräldrakooperativ.
Per-Inge Nilsson, ordförande på föräldrakooperativet Positivet på Skiljegatan, är inne på samma linje:
- Nej, det är inte av ekonomiska skäl. Utan för att man vill ha den där närvarokänslan till vad som händer.
- Då tycker jag ddet är värre att kommunens strategi för taxor tycks ändras vartannat år, så att vi får nya diskusioner och osäkerhet hela tiden. Förutsättningarna för bidrag har ändrats alldeles för ofta.
- Nu måste vi sänka våra taxor, som i dag ligger något över maxtaxan. Men det är ingen enorm reducering som behövs, och i slutändan tror jag säkert vi kommer fram till en acceptabel lösning med kommunen, säger Per-Inge Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter