Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Norrköpingsmodell mot könsstympning

Det som började med en spontan tanke att "det här var intressant" slutade med ett regeringsuppdrag. Det handlar om könsstympning där det just nu uppfinns en Norrköpingsmodell.

NORRKÖPING2014-06-27 10:30

Förra sommaren lyssnade Petra Blom Andersson, samordnare vid centrala elevhälsan i Norrköping, på ett föredrag om heder och könsstympning. Hon kände genast att hon ville jobba vidare med problematiken.

– Jag fick lite dåligt samvete att jag inte jobbat med det i min egen kommun. Så jag sökte pengar från länsstyrelsen till detta och i samma veva fick länsstyrelsen uppdraget att undersöka hur verksamheter och myndigheter i Sverige arbetar med att förebygga och förhindra att flickor och kvinnor blir könsstympade. Eftersom vi i Norrköping redan börjat med det här utsågs vi till pilotkommun, berättar hon.

Uppdraget går ut på att ta fram metoder som kan implementeras i kommunens ordinarie verksamheter. Under hösten jobbade Petra först 30 och sedan 50 procent med uppdraget. Skolpersonal, skolhälsovård samt berörd personal inom socialtjänst, polis och landsting har utbildats i problematiken kring könsstympning. Petra och Anissa har även varit ute på skolorna och föreläst för elever. Ett 60-tal flickor som utsatts för könsstympning har hittills hittats.

– Jag trodde nog inte att det skulle gå så fort. På vissa skolor kommer flickor självmant och berättar vad de varit med om. Jag tror många tycker att det varit skönt att någon äntligen ställt frågan. De har ett helvete med det här, säger Petra.

Lättast har varit att prata med flickor i övre grundskoleklasserna.

– De har fått sin första mens och har svåra smärtor. Innan de får mens har många infektioner och klåda. Men när man får mens så blir smärtan olidlig, berättar Petra.

De flickor som har de största fysiska problemen är de som fått klitoris och blygdläppar bortskurna och sedan sytts ihop, så att bara ett litet hål finns kvar. Dessa kommer nu erbjudas adekvat vård. De som genomgått den vanligaste könsstympningen, då klitoris klipps bort, är svårare att hitta då problematiken ser annorlunda ut i form av känselnedsättning och ömhet, men behöver likväl hittas, menar Petra Blom Andersson:

– Alla barn som utsatts för könsstympning bär på trauman. Nu behöver vi utreda hur vi kommer åt denna problematik och här kommer vi på sikt att behöva stöd från BUP och ungdomshälsan.

Läs mer i fredagstidningen, som även finns som e-tidning här på webben!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om