Norrköpingsmodell hyllas i Almedalen

I december 2010 beslutade kommunstyrelsen i Norrköping att inrätta en social invetseringsfond. Syftet med fonden är att genom förebyggande arbete med barn och unga bryta en negativ utveckling i ett tidigt stadium. Tanken är att förebyggande åtgärder ska minska risken för långvarig arbetslöshet och skapa lönsamhet.

Det unika med den sociala investeringsfonden, eller Norrköpingsmodellen som den också kallas, är att den är ekonomiskt vinstgivande i ett längre perspektiv.

- Ett exempel är Borgsmoskolan där man tagit beslut om tidiga insatser. Om ett barn inte kommer till skolan åker man hem till barnet. Inledningsvis kostar den här typen av insatser pengar, men i det långa loppet är det kostnadseffektivt och vi kan förebygga ett negativt händelseförlopp, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S), som var med när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i fredags presenterade Psynk, en guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga, på ett välbesökt seminarium i Almedalen.

- Vi har tagit fram en guide för de kommuner som vill investera i tidiga insatser för att förebygga

psykisk ohälsa hos barn och unga. I guiden lyfter vi fram Norrköping som ett unikt och framgångsrikt exempel. Norrköping har med sin sociala investeringsfond hittat ett sätt att avsätta pengar och visa att det fungerar, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef för SKL.

Ing-Marie Wieselgren menar att SKL:s ekonomer till en början varit osäkra på om modellen fungerar, men att Stefan Ackerby, SKL:s biträdande chefekonom, nu skrivit under på att den gör det.

- Vi har alltid sagt att det ska investeras i tidiga insatser, men så har det uppstått problem med finansieringen. Men med Norrköpingsmodellen där man systematiskt flyttar fram pengar kan man hålla fast och räkna hem kostnaderna. Och med hjälp av ekonomiska termer och styrmedel se till att de tidiga insatserna genomförs.

- I ett vanligt system skulle man resonerat: om vi inte tillsätter den här specialpedagogen får vi pengar över, och det är bra. Men istället tänker man: om vi inte gör den här insatsen så förlorar vi pengar i ett senare skede, och räknar istället det som kostnader, säger Ing-Marie Wieselgren.

Lars Stjernkvist är nöjd, och menar att SKL:s ställningstagande ger tyngd och trovärdighet åt Norrköpings sätt att jobba.

- Det är ett genombrott. Vi har fått stöd från högsta möjliga nivå och bevisat att det finns en sätt att finansiera insatser man tidigare inte ansett varit ekonomsikt möjliga, säger han.