I Sverige finns idag drygt 5 000 brandmän, men bara 120 av dem är kvinnor. Trots att både Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och landets olika räddningstjänster arbetar aktivt för att få in fler kvinnor i yrket, så går utvecklingen långsamt. Nu visar en färsk doktorsavhandling att många brandmän dessutom är skeptiska till kvinnliga kolleger.
- Även om ingen öppet tar avstånd från kvinnor så finns en viss oro för att de skulle hota gemenskapen, säger genusvetaren Mathias Ericson, som nyligen disputerade på avhandlingen vid Göteborgs universitet.
Viktigt med bastun
Enligt Mathias Ericsons studier uppstår en speciell och intim gemenskap mellan brandmännen eftersom arbetsförhållandena många gånger är extrema.
- Eftersom arbetet kräver att de sover, äter, duschar och bastar tillsammans uppstår en slags familjeliknande situation. Framförallt bastun verkar vara ett viktigt rum där många bearbetar upplevelser. Det tycks finnas en jargong bland brandmän att man inte ska ta hjälp utifrån när det hänt något, istället talar man ut i bastun - och där kan inte de kvinnliga brandmännen närvara, säger Mathias Ericsson.
"Skett en förändring"
Nina Öberg har arbetat som brandman i tre år. Trots att hon bara har två kvinnliga kolleger vid Norrköpings räddningstjänst är det sällan något hon tänker på.
- Här i Norrköping har det funnits kvinnliga brandmän sedan 1990-talet, så det är inget konstigt. Jag är en i arbetslaget. De enda gångerna jag kan sakna kvinnliga kolleger är i omklädningsrummet och i bastun. Det blir extra tydligt när jag jobbar med någon av de andra tjejerna - då kan jag tycka: oj vad kul det är att ha någon att prata med i omklädningsrummet, säger hon.
Nina Öberg tror att fler kvinnor kommer att söka sig till yrket, men att männen även i framtiden kommer att dominera.
- Det har skett en förändring de senaste åren. Men fortfarande är det få tjejer som väljer att utbilda sig till brandmän, säger hon.
Graviditet
Mer information och fler synliga kvinnliga brandmän tror Nina Öberg kan leda till ett ökat intresse hos tjejer. Hon tycker också att yrket måste kvinnoanpassas inom flera områden.
- Graviditet till exempel - en gravid kvinna får inte rökdyka. Vill man ha en jämnare könsfördelning måste man som arbetsgivare lösa den typen av problem, säger hon.
Nina Öberg tror dock inte att fler kvinnor inom kåren automatiskt skulle leda till bättre arbetsmiljö.
- Jag tror mer på det sociala könet. Ju större variation på människor, desto bättre arbetsmiljö, säger hon.