Nästa generations snabbtåg kan snart vara här
Inom några år kommer X2000-tågen att ha tjänat ut. De kommer att ersättas av snabbtåg, som kan köra 250 km/tim.
I bruk 2016
"Gröna tåget"-projektet löper fram till år 2010. Evert Andersson gör bedömningen, att nya tåg sedan kanske kan tas i bruk omkring år 2016. Förutom att själva tågen ska tas fram och upphandlas krävs också olika uppgraderingar längs linjerna.
Dagens X2000-tåg kommer upp i 200 km/tim, medan nästa generation tåg ska alltså kunna köra 250 km/tim. Med uppgraderingar av banan ska då, t ex, restiderna Stockholm-Linköping kunna förkortas med 5-10 minuter. Den bedömningen gör Evert Andersson.
Idag tar X2000-färden Norrköping-Stockholm en timme och 16 minuter. Med Ostlänken och höghastighetstågen där ska den tiden, har det beräknats, kunna fås ner till 45 minuter.
- Särskilt många minuter är det förstås inte, säger Evert Andersson. Men de här tågen har fler fördelar än så. De kommer att bli billigare i drift, billigare att köra. Biljettpriserna kommer att kunna sänkas, tågen blir mer konkurrenskraftiga.
Men hur kommer det sig, att det blir billigare än nu?
- Tja, den tekniska utvecklingen. De nya versionerna kommer att bli mer ekonomiska.
En tungt vägande faktor är därvid, att de nya snabbtågen blir typ motorvagnståg och alltså inte behöver ha något lok.
Färre vagnar
- Med fyra eller fem vagnar kommer man att klara samma passagerarantal, som man idag måste ha ett lok och sex vagnar till. Då blir det naturligtvis en annan ekonomi, säger Evert Andersson.
Under projekttiden körs nu Bombardiers s k Reginatåg, som häromdagen gjorde en testtur till Västerås och därvid för en kortare sträcka gick upp i 250 km/tim.
Vilket väl då så att säga var nytt svenskt rekord. Däremot är de utländska tåg, som kommer upp över både 300 och 400 km/tim (Frankrike, Japan) otänkbara för svenska förhållanden. De förutsätter specialspår, som överhuvud taget inte finns här. Och som väl heller inte lär bli ekonomiskt möjliga, med de avsevärd mindre resandemängderna i vårt land.
Däremot krävs alltså uppgradering av linjerna, för att nya snabbtåg ska kunna köra i det befintliga järnvägsnätet. Detta är dock, enligt Evert Andersson, i och för sig ingen större match.
Ska ändå bytas
- Det krävs ett nytt signalsystem, men ett sådant ska ändå läggas in. Så måste kontaktledningarna bytas. Men de är 30-40 år gamla och måste ändå under alla förhållanden bytas ut.
- Sedan är naturligtvis frågan, i vilken takt som Banverket orkar med det här. Det gäller ju att få fram pengarna.
Att pengarna är problemet har ju också tydligt framgått ifråga om Ostlänken. Som har flyttats ur Banverkets planeringshorisont, och fram till någon obekant tidpunkt bortom år 2015.
I stället hoppas man från regionens sida på någon ops-lösning (med både offentlig och privat finansiering). Ostlänken är också ett av fyra projekt, som Banverket vill prioritera när det gäller ops.
Men från statens sida har det betonats, att ops är någonting mycket svårt, och att fallgroparna där är många. Det är också oprövat i Sverige, olika internationella erfarenheter måste först studeras noga. Frågan är, hur stora kostnaderna verkligen blir i slutändan.
Många projekt
Dessutom har inte bara Banverket utan även Vägverket valt ut fyra projekt som prioriterade för ops-lösningar. Det är alltså hela åtta projekt, som infrastrukturdepartementet nu ska välja mellan.
Av en artikel i Dagens Nyheter framgår, att man knappast kommer släppa fram alla åtta på en gång. Utan i stället kommer att välja ut några få som pilotprojekt.
Det arbetet ska nu gång. Vartefter kommer det då att visa sig, om Ostlänken tas med i denna slutliga ops-prioritering.
Så jobbar vi med nyheter