Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

När superdatorn kommer blir allt rätt...

Sommarvädret brukar vara svårt att förutspå, och 2011 är inget undantagsår. - Under sommaren är det svårare att göra prognoser jämfört med andra årstider, konstaterar Fredrik Linde, prognoschef på SMHI i Norrköping.

Foto: Sandberg Niclas

NORRKÖPING2011-08-11 03:00

Sommaren som gått har bjudit på en och annan miss i prognoserna från SMHI. Anledningen till det är många.

- Sommaren är svårare, det har varit en del ostabilt väder och mycket lokala regnskurar, berättar Fredrik Linde.

Prognossäkerheten har legat på 83 procent rätt räknat på 12 månader tillbaka. Det är två procent under den gräns som regeringen satt upp som krav.

- Det är lite under men sedan vi började mäta 2002 har prognoserna blivit mer och mer korrekta, med undantag för de senaste åren då de stagnerat och gått ner något.

Besvärlig klyfta
Årets sommarväder har varit särskilt svårt att beräkna på grund av att väderströmmar till stor del kommer nerifrån central- och Östeuropa upp mot Sverige. Vanligtvis kommer strömmarna huvudsakligen med jetströmmen, från Atlanten i sydost.

- Det gör att vi hamnar i en klyfta med värme från i öst, och kyla från väster, förenklar meteorolog Gunilla Grafström.

- Eftersom Sverige ligger i den skarven och är så avlångt kan vi i princip ha hyfsat rätt, men det blir ändå lätt fel med några mil och då påverkar det väldigt många, utvecklar hon.

Samarbete med Norge
I ett redan slutet avtal ingår Sverige och Norge i ett vädersamarbete, som 2014 kommer att resultera i en ny superdator som för svensk del blir ett stort lyft i prognosarbetet.

- Den nya datorkapacitet som vi får då kommer ge oss möjlighet att göra mycket mer högupplösta modeller, förklarar Linde.

Dagens modeller utgör rutade områden på tio gånger tio kilometer. Med den nya superdatorn kan beräkningar göras för områden på två gånger två kilometer. Det ger en mycket mer lokal prognos - som dessutom blir mer detaljerad än dagens.

Med den nya datorkraften behöver också arbetsmetoderna uppdateras. Men vissa saker är svåra att komma i från.

- Det som fortfarande kommer att vara svårt att beräkna är exempelvis var lokala regnskurar slår ner. Så även om vi, med den nya tekniken vi har då, vet att det kommer en lokal regnskur kan den lika gärna slå ner på Ebersteinska gymnasiet som här vid SMHI:s byggnader, exemplifierar Linde.

Fler förbättringar
Sannolikhetskalkyler är en annan förändring som väntar med den nya superdatorn.

- Vi kommer jobba mer med sannolikhet. När du i framtiden kan välja ett område på två gånger två kilometer, kommer vi förutom att säga vad som är det troligaste vädret också presentera en sannolikhet för vad som kan hända.

Med det menas vädret i de omkringliggande områdena, och hur sannolikt de kan beröra ens eget område.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om