Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

När progg blev plagg

En stor del av 68-proggen var Mah-Jong. Det politiska modet, det som blev ett brott mot kavajkillar, lilla damklänningen och de sobert finstämda färgerna.
Så minns vi det och inget i Riksutställningars utställning motsäger våra minnen.

Gamla väl bevarade plagg som många känner igen som var med på den tiden. Men utställningen är inte gjord för nostalgisk njutning, den berättar om en tid med idéer då de modeskapande Mah-Jongmänniskorna var en del av "allt som var i rörelse".
FOTO: JANNE FORSBY

Gamla väl bevarade plagg som många känner igen som var med på den tiden. Men utställningen är inte gjord för nostalgisk njutning, den berättar om en tid med idéer då de modeskapande Mah-Jongmänniskorna var en del av "allt som var i rörelse". FOTO: JANNE FORSBY

Foto:

NORRKÖPING2004-03-06 06:00
Vi ser de roliga mönstren med blommor och snurror, de färger som var nya i sin tid, åtminstone i modevärlden. De mjuka materialen, man skulle tillåtas röra på sig och de enkla modellerna som bar fram signalerna. Jag är modern, vänsterintresserad - dessutom - jag har råd att köpa Mah-Jong. För kvalitet kostade även om det handlade om kläder mot oförrätter. Men själva tanken att kroppen skulle få plats - det var väl i samma tid man skulle slänga bh och resårgördlar - var oemotståndlig.
När vi på redaktionen förklarade för de unga tjejerna vad Mah-Jong kläder innebar, sa de att sånt har dom nu. Och det kan vi se, men nu är häftiga färger, kroppsvänliga modeller och mjukistyger en vanlig bas. Utan att de betyder att USA inte ska kriga i fattiga länder eller att tanken är att rädda den inhemska tekoindustrin. Från planta till plagg var parollen för det egna företaget.
Mah-Jong startade 1966 och höll i tio år. Helena Henschen, Kristina Torsson och Veronika Nygren kom från Konstfack och på den tiden lärde man inte bara färg och form där. Firman startade med enorma ambitioner, etablerade sig i Stockholms city och man kan läsa att den första kollektionen såldes slut på NK på tre dagar. Jordmånen måste har varit perfekt, det var Mah-Jong som klädde vänstern och om man räknar in alla sympatisörer blev det en del.
Som identitet för både konsumenter och företag blev det i stil med engelska Mary Quant och Carnaby Street, en lysande marknadsföring. En tröja från Mah-Jong och man behövde inte säga ett ord för att visa vem man var.
Nu heter utställningen Mah-Jong Pret-a-protester. För att ytterligare stryka under. Textilmuseet i Borås är med på ett hörn liksom designbyrån Furniture.Förlaget Modernista ger ut en bok om Mah-Jong.
Under utställningstiden blir det program med debatter om mode och politik och ett hörn av utställningen visar hur sådana idéer har tagits om hand idag. Dock i betydligt blygsammare omfattning. Efter 9 maj går utställningen vidare till Malmö.
Men redan idag är utställningen centrum för museets kvinnodag med olika aktiviteter från eftermiddagen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om