Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Någon handlade resor – på Clas kort

När Clas Rydgren skulle betala sina inskannade varor på Coop, sade kortet ifrån. Bara 32 kronor återstod – och senare insåg han att någon handlat resor på kortet.

Blivit bedragen. Någon har köpt flygresor och annat på Clas Rydgrens kort. Nu vill han varna andra. Ett av inköpen ska ja skett ungefär samtidigt som han var på Folkbladet och spelade in den sång som finns på vår webb.

Blivit bedragen. Någon har köpt flygresor och annat på Clas Rydgrens kort. Nu vill han varna andra. Ett av inköpen ska ja skett ungefär samtidigt som han var på Folkbladet och spelade in den sång som finns på vår webb.

Foto: Fotograf saknas!

NORRKÖPING2015-11-26 19:00

Det var i fredags kväll som Clas Rydgren fick insikten när han skulle betala några varor han stannat för att köpa. Han har ett "betala-efter-kort" med en maxgräns på 20 000 och han visste att han absolut hade täckning för beloppet. Eller trodde att han visste.

– Jag loggade in på hemsidan för att se mitt kontoutdrag. Då insåg jag att någon köpt flygresor för tusentals kronor, samt några småinköp på kortet, säger han.

Kortet spärrades direkt. Men en fredagskväll är knappast den bästa tiden att få tag på vare sig bank eller företaget som inköpen var registrerade hos. Helgen gick till att vänta och söka information om de olika namn betalningarna skett till. Av www.flygcity.com hade 7 562 kronor dragits, av Aerling Gyb Mason 473,42 kronor, av Worldremit Ltd 2 464,26 kronor och av Aerling Qvw Paul D 481,04 kronor.

– Det verkar som om någon köpt flygresor och sedan gjort inköp på plats, med tanke på att det inte ser ut som om beloppen dragits i svenska kronor, säger han.

Clas Rydgren har polisanmält händelsen och väntar nu på en blankett från Coop han ska fylla i för att slippa betala för inköpen.

– Än så länge har de snott pengarna av Coop eftersom jag har ett betala-efter-kort. Men det kommer ju komma på min räkning. Men då kommer jag inte betala de här inköpen, säger Clas Rydgren.

Hur någon kommit över hans kortnummer har han ingen aning om. Det är ett Mastercard som han använder överallt.

– Men jag lämnar aldrig ifrån mig det. Och jag handlar väldigt sällan på internet, säger han.

Om det handlar om skimning, eller att någon sett hans kontonummer på nätet, vet han inte. När han gjorde anmälan på polisens hemsida fanns frågan om han varit utomlands med.

– Och det har jag. Jag var i Danmark i juli eller augusti och då använde jag ju kortet lite överallt.

För att få ett nytt kort fick Clas betala 50 kronor.

– Det kändes ju lite konstigt att behöva göra. Jag fick kortet i går men, jag kommer inte aktivera det förrän det här är uppklarat. Så det inte händer igen.

På Coops hemsida kan man läsa hur man ska gå tillväga om man råkar ut för det som Clas drabbats av.

– Det står bland annat att man ska polisanmäla direkt, så då förstår man ju att det förekommer.

Skimning

(eller smygkopiering/kortkapning), är en form av kontokortsbedrägeri där någon olovligen använder en speciell avläsare för att kopiera innehållet i magnetremsan på ett kontokort. Denna information läggs sedan över på ett annat kort som bedragaren använder för att betala med samtidigt som räkningarna hamnar hos den ursprungliga ägaren.

I Sverige har problemen med skimning minskat från 200 polisanmälda fall per år till mindre än 10 fall per år (2012) tack vare att butiker och restauranger har bytt ut sina kortläsare och bankerna förbättrat sina system vid bankomaterna.

Källa: Wikipedia

Phishing

(eller nätfiske) är när man får ett mail skickat till sig om uppmanas att exempelvis klicka på en länk och ange dina personliga koder. Sådana instruktioner ska man aldrig följa. Det finns inga seriösa företag eller banker som skulle skicka ett sådant e-postmeddelande.

Källa: Polisen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om